-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
17.2.8 Industrin
Metoder för att skydda grundvattnet inom industrin och företagsverksamhet är planering av markanvändningen och miljötillstånd när flera industriella verksamheter är miljötillståndspliktiga åtminstone när de placeras i ett grundvattenområde (MSL 28 §). Enligt nuvarande praxis placeras inte längre ny industri- eller företagsverksamhet i grundvattenområden om verksamheten eventuellt medför risk för grundvattnets mängd eller kvalitet. Om placeringen av funktionerna dock av motiverade skäl är nödvändig, ska de risker som de medför för grundvattnet avlägsnas med tekniska och funktionella medel. Innan verksamheten placeras i ett grundvattenområde ska man i detalj utreda bland annat mark- och grundvattenförhållandena på den planerade förläggningsplatsen samt bedöma eventuella risker för grundvattnet. När verksamheten placeras i ett grundvattenområde ska den skyddas dubbelt och ibland också tredubbelt. I vissa fall är det inte ens möjligt att placera verksamheten så att den är skyddad. När befintliga verksamheter förändras eller utvidgas bedöms det om det är möjligt utan att riskera grundvattnets kvalitet eller mängd.
Nya industriområden har inte planerats för grundvattenområden, om verksamhetens inverkan på grundvattnet inte har kunnat anses vara liten på grund av hydrogeologiska förhållanden till exempel på grund av ett tjockt lerlager eller en bergströskel. Det har också varit omöjligt att placera distributionsstationer för bränslen i grundvattenområden på grund av den risk som de medför för grundvattnet. Enligt nuvarande praxis anläggs inte heller nya plantskolor eller handelsträdgårdar i grundvattenområden.
Verksamhetsutövarna följer ofta upp grundvattnets kvalitet och mängd med hjälp av kontrollprogram i anslutning till miljötillståndet. I industriområden och tätorter kan kontrollprogrammen vara kombinerade. Verksamhetsutövarna tar hänsyn till grundvattenskyddet i olika beredskapsplaner, bland annat vid olyckor och eldsvådor. Befintliga risker elimineras med strukturella och funktionella metoder. Lagring av kemikalier i grundvattenområden undviks och risken de medför beaktas vid eventuella olyckor.
Inga åtgärder för industrin i grundvattenområdena i de österbottniska landskapen föreslås för den tredje planeringsperioden. Under planeringsperioden fortsätter de pågående kontrollerna och vid behov inleds nya. Dessutom skyddas grundvattnet med hjälp av tillstånd, tillsyn och styrning genom planering av markanvändningen och bestämmelser i miljötillstånd.