-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
18 Sammanfattning av kostnaderna för åtgärderna i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten
Med tanke på miljömålen för ytvattnen är de åtgärder som siktar på att minska näringsbelastningen från odlade åkrar, särskilt i området för NTM-centralen i Södra Österbotten, de viktigaste, såsom att öka växttäcket på åkrarna vintertid och värna om skyddszoner och våtmarker. Med dessa åtgärder minskar man belastningen på vattendragen från jordbruket på det mest effektiva sättet. Centrala åtgärder för samhällenas del är att minska läckagevattnet i avloppen och sanera avloppsnätet. Dessa åtgärder ska genomföras från fall till fall. För att minska belastningen av sediment i skogsbruket inom vattenförvaltningsområdet är det viktigt att genomföra grundläggande vattenskyddskonstruktioner av hög kvalitet vid iståndsättningsdikning och att ett effektiviserat vattenskydd riktas dit där den ger effekt. För att uppnå eller upprätthålla en god status i synnerhet i vattendragens övre lopp krävs dessutom en effektivisering av vattenskyddsåtgärderna inom torvproduktionen.
Åtgärderna för att bekämpa surhet är särskilt viktiga med tanke på å- och älvvattendragen i närheten av kusten. Det viktigaste vid förebyggandet av försurning är att undvika att främja eller öka torrläggningen av mark inom identifierade riskområden. I alla ovan nämnda sektorer samt i projektplaneringen för byggande av infrastruktur och annan betydande byggnation ska ingå undvikande av försurning inom riskområden. Det gäller även andra vattenskyddsåtgärder som siktar mot miljömål såsom sedimenteringsbassänger och våtmarker där försurningsrisken uppmärksammas i grävdjupen och -massorna såväl som i egentlig torrläggningsverksamhet. Användningen av områden som besväras av vatten inom riskområdena för till exempel anläggning av våtmarker som gynnar målen för minskad belastning stödjer dock samtidigt även målen för minskad försurning förutsatt att bevattningen grundar sig på fördämningar snarare än på grävarbeten och att planeringen även annars är av hög kvalitet. En gemensam faktor för flera sektorer som gynnar mycket olika miljömål, är en förbättring av vattenhållningskapaciteten inom avrinningsområdet. Metoder som siktar på detta endera minskar eller utjämnar bl.a. näringsämne-, sediment-, försurnings- och humusbelastning vilket är positivt för organismerna samt främjar hanteringen av översvämningsrisker.
För området för NTM-centralen i Södra Österbotten föreslås dessutom åtgärder för restaurering och återställande i syfte att minska de olägenheter som härrör från byggandet vid och belastningen av vattendragen. Genom åtgärderna strävar man särskilt efter att öka vattennaturens mångfald, avlägsna vandringshinder och kontrollera den interna belastningen i sjöarna samt restaurera havsvikar.
Med hänsyn till miljömålen för grundvattnen är de viktigaste åtgärderna följande: att utarbeta och uppdatera skyddsplaner, följa upp grundvattnets tillstånd, undersöka grundvattenområden eller förorenade områden, vidta tillbörliga åtgärder inom jordbruket, styra nya riskfunktioner till områden utanför grundvattenområdena, iståndsätta marktäktsområden och förorenade jordområden, skydda grundvattnen samt effektivisera rådgivningen och tillsynen.
Förslag till åtgärder inom olika verksamhetsområden presenteras i de planeringsområdesspecifika delarna. En uppskattning av kostnaderna för vattenvårdsåtgärderna inom området för NTM-centralen i Södra Österbotten presenteras i tabell 18.
Tabell 18. Uppskattning av de årliga kostnaderna för vattenvårdsåtgärderna i området för vattenvårdens åtgärdsprogram i NTM-centralen i Södra Österbotten 2022–2027. Mer detaljerade kostnadskalkyler finns i de sektorspecifika granskningarna. * = kostnader ingår i kostnaderna för ytvatten, har planerats för 4770 ha åkerområden.
Sektor |
Grundläggande åtgärd, €/år |
Övrig åtgärd, €/år |
Kompletterande åtgärd, €/år |
Sammanlagt, €/år |
YTVATTEN |
|
|
|
|
Kommunalt avloppsvatten |
658 000 |
- |
662 000 |
41 541 000 |
Avloppsvatten från glesbygd |
7 114 000 |
- |
7 751 000 |
14 865 000 |
Industri |
|
|
|
har bedömts endast på vattenförvalt-ningsområdesnivå |
Fiskodling |
- |
- |
104 000 |
10 4000 |
Torvproduktion |
- |
3 601 000 |
5 207 000 |
8 807 000 |
Pälsdjursproduktion |
4 386 000 |
619 000 |
1 689 000 |
6 694 000 |
Skogsbruk |
- |
410 000 |
652 000 |
1 062 000 |
Jordbruk |
har bedömts endast på vattenförvaltningsområdesnivå |
- |
63 938 000 |
63 938 000 |
Markens surhet |
- |
- |
60 175 000 |
60 175 000 |
Restaurering, reglering och utbyggnad av vattendrag |
- |
- |
2 563 000 |
2 563 000 |
SAMMANLAGT |
12 158 000 |
4 630 000 |
142 641 000 |
199 649 000 |
GRUNDVATTEN |
|
|
|
|
Samhällen och glesbygd |
- |
- |
- |
- |
Industri |
- |
- |
- |
- |
Pälsdjursproduktion |
- |
4 000 |
16 000 |
20 000 |
Skogsbruk |
- |
- |
2 000 |
2 000 |
Jordbruk |
- |
- |
- |
0* |
Marktäkt |
- |
- |
10 000 |
10 000 |
Skyddsplaner och utredningar |
- |
85 000 |
40 000 |
125 000 |
Trafik |
- |
297 000 |
- |
297 000 |
Vattenuttag |
- |
9 000 |
- |
9 000 |
Förorenade markområden |
- |
13 000 |
6 000 |
19 000 |
Klimatförändringen |
- |
- |
- |
- |
SAMMANLAGT |
- |
408 000 |
74 000 |
482 000 |
ALLT SAMMANLAGT |
12 158 000 |
5 038 000 |
142 815 000 |
200 231 000 |