19.2.1 Senareläggning av målen för kemisk status

I samband med den tredje planeringsomgången för vattenvården har man gjort en riskbedömning av ytvattnens kemiska status för alla granskade vattenförekomster utifrån de senaste klassificeringsresultaten och belastningen på vattenförekomsterna. I det här åtgärdsprogrammet presenteras åtgärder för vattenförekomster som även har kemiskt sämre än god status. Med dessa åtgärder strävar man efter att uppnå en god kemisk status senast före slutet av 2027, även om en del av belastningen som orsakas av mänsklig verksamhet härstammar från ett område utanför vårt område. För alla ytvattenförekomster vars kemiska status är sämre än god har man bedömt tidtabellen för uppnåendet av målnivån och orsakerna till avvikelsen.

För bromerade flamskyddsmedel (PBDE) har avvikelsen i den kemiska statusen fastställts för alla vattenförekomster i området (tabell 19.2.1a). Miljökvalitetsnormen för ämnesgruppen har för den tredje vattenförvaltningsperioden fastställts för abborre och den är betydligt strängare än miljökvalitetsnormen för vatten. Det är förbjudet att använda föreningar som hör till denna ämnesgrupp, men de finns överallt i miljön. Ämnena bryts ned långsamt i naturen och det finns inga metoder eller åtgärder för att avlägsna en förening från vattendragen.

Över 90 procent av det luftburna kvicksilvernedfallet i Finland är långväga gränsöverskridande föroreningar. Trots att nedfallet i Finland har minskat på grund av utsläppsminskningarna inom EU, tar det lång tid innan detta märks i kvicksilverhalterna i fisk eftersom merparten av kvicksilvret finns lagrat i marken. Hanteringen av kvicksilvernedfallet kräver internationella åtgärder och det förutsätter undantag från tidtabellen för sammanlagt 217 vattenförekomster i området för åtgärdsprogrammet. 

Andra överskridningar av miljökvalitetsnormerna i vattendragsområdet beror huvudsakligen på nickel och kadmium som sköljs ut sura sulfatjordar. Överskridningarna beror på surhetstoppar och för att minska dessa behövs omfattande åtgärder som minskar torrläggningsdjupet. Åtgärdernas inverkan är långsam och därför har man fastställt tidtabellsavvikelser för 49 vattenförekomster till efter 2027 (tabell 19.2.1b). Eftersom det låga pH-värdet och metallbelastningen från sura sulfatjordar delvis är ett naturligt fenomen kommer man för sura sulfatjordar att utreda om det inför den fjärde vattenvårdsperioden kan inrättas en ny undertyp för ytvatten. Detta löser sannolikt inte problemen, utan även i fortsättningen ska tydliga och konkreta åtgärder vidtas.

Tabell 19.2.1a. Uppskattning för uppnåendet av ytvattnens kemiska status i området för vattenvårdens åtgärdsprogram i NTM-centralen i Södra Österbotten före slutet av år 2027 (antalet vattenförekomster). Närmare motiveringar finns i vattenvårdens datasystem för tredje perioden.

Tabell 19.2.1b. Uppskattning för uppnåendet av ytvattnens kemiska status i området för vattenvårdens åtgärdsprogram i NTM-centralen i Södra Österbotten efter år 2027 (antalet vattenförekomster). Närmare motiveringar finns i vattenvårdens datasystem för tredje perioden.