-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
För planeringen av vattenvården har 3 sjö- och 5 å- och älvförekomster avgränsats i planeringsområdet (bilaga 1).
Älvar, åar och sjöar
Närpes ås huvudfåra, som räknas till de medelstora åarna i torvmarker, börjar vid Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö och rinner genom Jurva, Pörtom, Övermark, Yttermark och Närpes centrum. Närpes å mynnar ut i den uppdämda havsviken Västerfjärden. I Närpes ås nedre lopp finns det sammanlagt åtta gamla kvarndammar och bottendammar och de utgör vandringshinder i synnerhet vid liten vattenföring. En ganska stor andel av fallhöjden i Närpes ås nedre lopp, cirka 20 procent, har dämts upp. Den byggda fallhöjden är inte i bruk. Som skydd mot översvämningar har man rensat och vallat in åns nedre lopp på en cirka 10 kilometer lång sträcka. Vattendragsarrangemangen har i enlighet med sina mål i viss mån påverkat vårens högvattenföring. Närpes å rinner i huvudsak genom jordbruksområden och sur sulfatjord utgör en stor del av avrinningsområdet. Belastningen och surhetsskador påverkar tydligt åns tillstånd.
I Närpes ås övre lopp finns det sammanlagt fyra dammar, varav de viktigaste är regleringsdammen i Kivi- och Levalampi och dammen i Peltokoski. 15 procent av fallhöjden är byggd och ån har rensats och vallats in kraftigt (81 procent). I övre Närpes å har vattendragsarrangemangen enligt målen haft stor inverkan på vårens höga vattenföring.
Alla sjöar i Närpes ås vattendragsområde är konstgjorda sjöar. Å andra sidan har två stora naturliga sjöar i vattendragsområdet en gång i tiden dränerats. Den konstgjorda sjön Kivi- och Levalammi har byggts och Västerfjärden har dämts upp för vattenuttag för industrin. Säläisjärvi är å sin sida är en liten konstgjord sjö som är viktig för rekreationsanvändning. Alla sjöar räknas till typen grunda humusrika sjöar.