2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden

För planeringen av vattenvården har 9 sjö- och 21 å- och älvförekomster avgränsats i planeringsområdet (bilaga 1).

Åar och älvar

Åarna i Lappfjärds ås-Storås vattendrag hör till åar i torvmarker av olika storlek. Åns huvudfåra börjar på Lauhanvuoris sluttningar och grundvattnets inverkan på vattenkvaliteten och ekologin är betydande. Vattnet är tidvis mycket klart på grund av grundvattnets inverkan, men blir grumligt under regnperioder. Av biflödena rinner Bötom å genom jordbruksmarker och det finns rikligt med myrar i Lillåns (Kärjenjoki) avrinningsområde. Åarna i vattendragen är till stor del i naturtillstånd med undantag av Lappfjärds ås nedre lopp, där omfattande översvämningsskyddsarbeten har genomförts. Med undantag av Bötom å är belastningen också mindre än i övriga Österbotten och Södra Österbotten. I ån lever ett havsöringsbestånd som klassificeras som akut hotat och en hotad musselart. På grund av sina naturvärden hör Storå till flera nationella skyddsprogram. Lappfjärds å-Storå hör i sin helhet också till NATURA 2000-nätverket och är Södra Österbottens naturekonomiskt mest värdefulla vattendrag.

Tjöck å, som hör till de medelstora åarna i momarker, och dess bifåror har en fåra som i hög grad är i naturtillstånd, men som är mycket belastad. Problemet med ån är också den erosionskänsliga jordmånen och bristen på vatten vid lågvattenföring.

Andelen sur sulfatjord i området är mindre än på andra håll på Österbottens kust, och därför är allvarliga surhetsskador relativt sällsynta i åarna i området. Åvattendragen har till största delen en brunaktig färg. I planeringsområdet finns mycket värdefull och välbevarad strömmande vattennatur särskilt i Storås källområden. I en del av de grundvattenpåverkade källvattnen är vattenkvaliteten åtminstone tidvis nästan i naturtillstånd.

Sjöar

Det finns få sjöar i Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden och de är mycket små, vilket är typiskt för vattendragen i Österbotten. Den enda sjön som är större än 100 hektar är Härkmerifjärden. Sjöarna är huvudsakligen grunda och humusrika, men det finns också ett par klara sjöar som påverkars av grundvattnet. Det finns lite information om områdets sjöar. Skogsbruket är en av de största belastarna för sjöarna i vattendragsområdets övre delar. Det finns litet eller inget jordbruk i sjöarnas avrinningsområde. Sjöarna i området är därför mindre belastade än sjöarna i Österbotten i allmänhet. Den långvariga belastningen av fasta partiklar och humus har dock på lång sikt kunnat ändra förhållandena i sjöarna bl.a. genom att ändra bottnens kvalitet, göra dem grundare och öka färgvärdena. Av sjöarna ingår Härkmerifjärden, Blomträsket, Syndersjön och Haapajärvi ingår i NATURA 2000-nätverket.