2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde

Etseri och Pihlajavesistråtens avrinningsområde ligger delvis i Södra Österbottens samt delvis i Birkalands och Mellersta Finlands närings-, trafik- och miljöcentralers områden. Området i sin helhet hör till Kumo älvs vattendragsområde. För planeringen av vattenvården har 27 sjö- och 14 å- och älvförekomster avgränsats i planeringsområdet (bilaga 1).

Åar och älvar

Etseri- och Pihlajavesiområdet karakteriseras av sjöstråk. Mellan sjöarna finns korta åavsnitt och längre sammanhängande år är sällsynta. En del av å- och älvförekomsterna är bara några kilometer långa forsavsnitt mellan sjöarna. Den nedre delen av Etseristråten, Pakarinjoki, hör enligt typindelningen till de stora åarna på moar. De övriga åarna längs Etseristråten hör till största delen till de medelstora åarna i torvmarker. Längs Pihlajavesistråten finns det färre myrar och nästan alla åar hör till de medelstora åarna i momarker. Endast en del av bäckarna i det lilla vattendragsområdet på 10–100 km² är med i granskningen.

Området kring Etseri- och Pihlajanvesistråten är relativt glest bebyggda skogs- och myrdominerade områden. Det finns ganska många sjöar, men det är en liten andel jordbruksmark. Avrinningsområdet egenskaper återspeglas i åarnas vattenkvalitet: vattnet är brunt och ibland ganska mörkt. Även om den övriga belastningen är relativt liten domineras området av belastning från torvproduktion och skogsbruk. De utdikade myrarnas andel av avrinningsområdena är stor. Halterna av näringsämnen och fasta partiklar är dock genomgående tämligen låga, även om de är något högre än jämförelsevärdena i naturtillstånd. I området finns många sjöar där näringsämnen från vattendragsområdena ovanför sedimenteras, vilket i sin tur minskar halterna i åarna nedanför. Åarna i området har tidigare i viss utsträckning rensats, till exempel för flottning. Å andra sidan har vissa åar och forsar restaurerats för fiskeriekonomiska behov. I några större forsar finns ett kraftverk som stänger av ån.

I planeringsområdet finns det dock också mycket värdefull och välbevarad strömmande vattennatur. Trots den mörka färgen är vattenkvaliteten i övrigt mycket god. En stor del av Pihlajavesistråten hör till Natura 2000-nätverket.

Sjöar

I Etseri- och Pihlajavesiområdet finns det rikligt med olika typer av sjöar som tillsammans med de åavsnitt som förenar dem bildar vattenleder. De största sjöarna, som exempelvis Etseri träsk (Ähtärinjärvi), hör till de (djupa) humusrika sjöarna eller, som Pihlajavesi, till de medelstora humussjöarna. I området finns det också rikligt med små humussjöar, grunda humussjöar och grunda humusrika sjöar. Några sjöar längs Pihlajavesistråten har typbestämts som sjöar med kort uppehållstid.

Etseri träsk är den största sjön längs Etseristråten. Det första tillståndet för reglering av Etseri träsk är från 1919 (Etseri stad 2014). Etseri träsk var ursprungligen Esse ås källsjö, vars vatten flödade via Lappajärvi till Bottenviken (Seppä och Tikkanen 2006). På grund av landhöjningen och marklutningen rinner vattnet i Etseri träsk numera ut i Kumo älvs vattendrag (Seppä ja Tikkanen 2006). Etseri träsk är mycket viktig för rekreationsanvändningen i området. Pihlajavesistråten skyddas genom forsskyddslagen och ingår delvis i Natura 2000-nätverket.