Åtgärdsprogram för vattenvården i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten för åren 2022–2027
1 Inledning
- 1.1 Syfte och mål med åtgärdsprogrammet
- 1.2 Regionala planer för vattenförvaltning
2 Vatten som granskas
- 2.1 Allmän beskrivning av området
- 2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.3 Grundvattenområden
3 Verksamhet som äventyrar och försämrar vattendragens status
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
  - 3.2.1 Ytvattnen
  - 3.2.2 Grundvatten
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
  - 3.5.1 Punktbelastning
  - 3.5.2. Diffus belastning
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
4 Särskilda områden
- 4.1 Vatten som används för uttag av dricksvatten
  - 4.1.1 Grundvatten
  - 4.1.2 Ytvattnen
- 4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas
- 4.3 Badstränder
5 Bedömning av vattnens status
- 5.1 Bedömning av ekologisk status
- 5.2 Bedömning av statusen för konstgjorda och kraftigt modifierade vatten
- 5.3 Bedömning av ytvattnens kemiska status
- 5.4 Bedömning av grundvattenområdenas kvantitativa och kemiska status
  - 5.4.1 Bedömning av kvantitativ status
  - 5.4.2 Bedömning av den kemiska statusen
- 5.5 Grundvattenområdenas status
- 5.6 Förändringar av vattnens status
  - 5.6.1 Ytvattnen
  - 5.6.2 Grundvattenområden
6 Mål för vattnens status och behov av förbättring
- 6.1 Miljömål
- 6.2 Genomförande av åtgärder under den andra planeringsperioden
- 6.3 Målen för den tredje planeringsperioden
- 6.4 Risk för försämring av ytvattnens ekologiska status
- 6.5 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje planeringsperioden
7 Huvudprinciper och kostnadseffektivitet för planeringen av vattenvårdsåtgärder
- 7.1 Val och konsekvensbedömning av åtgärder
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
- 8.1 Inledning
  - 8.1.1 Lestijokis älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 8.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lestijoki å
- 8.2 Vattnens status
- 8.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 8.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 8.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 8.4.1 Åtgärder enligt sektor
  - 8.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
9 Perho ås och Kelviå ås vattendragsområden
- 9.1 Inledning
  - 9.1.1 Perho ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 9.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Perho å och Kelviå å
- 9.2 Vattnens status
- 9.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 9.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 9.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 9.4.1 Åtgärder per sektor
  - 9.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
10 Vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.1 Inledning
  - 10.1.1 Förhandlingsdelegationen, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki
  - 10.1.2 Planer för minskning av översvämningar i vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.2 Vattnens status
- 10.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 10.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 10.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 10.4.1 Åtgärder per sektor
  - 10.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
11 Lappo ås avrinningsområde
- 11.1 Inledning
  - 11.1.1 Lappo ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 11.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lappo å
- 11.2 Vattnens status
- 11.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 11.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 11.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 11.4.1 Åtgärder per sektor
  - 11.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
12 Kyro älvs avrinningsområde
- 12.1 Inledning
  - 12.1.1 Kyro älvs älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 12.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Kyro älv
- 12.2 Vattnens status
- 12.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 12.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 12.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 12.4.1 Åtgärder per sektor
  - 12.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
13 Närpes ås avrinningsområde
- 13.1 Inledning
  - 13.1.1 Närpes ås samarbetsorgan, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 13.2 Vattnens status
- 13.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 13.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vårdperioden
- 13.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 13.4.1 Åtgärder per sektor
14 Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområden
- 14.1 Inledning
  - 14.1.1 Storå-Tjock ås delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 14.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Storå
- 14.2 Vattnens status
  - 14.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 14.2.2 Vattnens kemiska status
- 14.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 14.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 14.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 14.4.1 Åtgärder per sektor
  - 14.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
15 Österbottens kust och små vattendrag
- 15.1 Inledning
- 15.2 Vattnens status
- 15.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 15.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 15.4 Åtgärder inom vattenvården
16 Etseri- och Pihlajavesistråten
- 16.1 Inledning
  - 16.1.1 Etseri- och Pihlajavesistråtens delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 16.2 Vattnens status
  - 16.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 16.2.2 Kemisk status
- 16.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 16.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 16.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 16.4.1 Åtgärder per sektor
17 Grundvattenområden
- 17.1 Inledning
- 17.2 Föreslagna åtgärder och styrmedel enligt sektor
- 17.3 Sammanfattning av nödvändiga åtgärder
18 Sammanfattning av kostnaderna för åtgärderna i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten
19 Uppnåendet av miljömålen
- 19.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 19.1.1 Senareläggning av målen för ekologisk status
- 19.2 Ytvattnens kemiska status
  - 19.2.1 Senareläggning av målen för kemisk status
- 19.3 Grundvattnens status
  - 19.3.1 Senareläggning av statusmålen
20 Slutord
Källor och mer information
Bilagor
- Bilaga 1. Ytvattenförekomster
- Bilaga 2. Grundvattenområden
- Bilaga 3. Riskgrundvattenområden och utredningsobjekt

3 Verksamhet som äventyrar och försämrar vattendragens status

De viktigaste markanvändningsformerna i NTM-centralen i Södra Österbottens område är jordbruk och skogsbruk (bild 3). Ådalarnas nedre lopp domineras av jordbruk, medan skogsbruket är den viktigaste markanvändningsformen i vattendragsområdenas källområden. Även torvproduktionsområdena ligger huvudsakligen i vattendragsområdenas källområden. Bostadsområdena och industrin är koncentrerade till de största åmynningarna och till kusten. Sura sulfatjordar förekommer i huvudsak i områden 80 meter under höjdkurvan.

En bild av områdets karta. Jordbruket i markanvändningen inom vattenvårdens planeringsområde i Södra Österbotten koncentreras längs åar och älvar. Även landsvägar följer på många ställen åar och älvar. De största tätorterna är Vasa, Seinäjoki, Karleby och Jakobstad. Över hälften av området ligger nedanför Litorinahavets gräns, dvs. i området kan förekomma sura sulfatjordar.