3.2.2 Grundvatten
Faktorer som eventuellt försämrar både den kemiska och den kvantitativa statusen i grundvattenområdena bedömdes i enlighet med den riksomfattande anvisningen hösten 2018 (Merkittävien tilaa heikentävien tekijöiden tunnistaminen pohjavesissä. Vesienhoidon suunnittelu vuosille 2022–2027, www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas), på finska. Riskbedömningsprocessen presenteras på bild 3.2.2a. Utvärderingarna för den andra vattenvårdsperioden (2016–2021) granskades.
Bild 3.2.2a Flödesschema för bedömning av risker i grundvattenområdena
Resultaten av riskbedömningen sparades i datasystemet Hertta med programmet för bedömning av riskfaktorerna i grundvattendatasystemet POVET per grundvattenområde. Riskerna för den kemiska statusen bedömdes för tio och den kvantitativa statusen för två riskfaktorer (tabell 3.2.2). Storleken på varje riskfaktor poängsattes på en 4-gradig skala: 0 ingen risk, 1 liten risk, 2 måttlig risk och 3 stor risk.
Tabell 3.2.2.Beräknade riskfaktorer och beskrivning av dem.
|
Riskfaktorer för kemisk status |
|
|
|
Riskfaktor |
Delfaktor |
Beskrivning av riskfaktorn |
|
Jord- och skogsbruk |
Punktkällor |
T.ex. djurgårdar, pälsfarmer, plantskolor |
|
|
Diffusa utsläpp från skogsbruket |
T.ex. påverkan av skogsdikningar |
|
|
Diffusa utsläpp från jordbruket |
Diffusa utsläpp från jordbruket |
|
Bebyggelse och markanvändning |
Sippring av skadliga ämnen från avstjälpningsplatser |
Påverkan av avstjälpningsplatser som är i bruk |
|
|
Diffus belastning från bebyggd miljö och tätortsområden |
T.ex. inverkan av dagvatten, kyrkogårdar |
|
|
Punktkällor |
T.ex. inverkan av oljecisterner och energibrunnar |
|
|
Utsläpp från glesbebyggelse |
T.ex. inverkan av infiltration av avloppsvatten |
|
Industri och företagsverksamhet |
Punktkällor |
T.ex. inverkan av servicestationer, tvätterier och sågverk |
|
|
Diffusa utsläppskällor |
T.ex. inverkan av omfattande industriområden |
|
Trafik och väghållning |
Bebyggd miljö och tätorter, saltning av gator |
T.ex. inverkan av gatornas saltning |
|
|
Trafikutsläpp |
Inverkan av utsläpp från vägtrafik, järnvägar och flygfält |
|
|
Punktkällor |
T.ex. inverkan av saltupplag |
|
Landvägs- och järnvägstransport |
Transport av farliga ämnen |
Risker som transport av farliga ämnen medför |
|
Marktäkt |
Marktäkt |
Inverkan av marktäkt |
|
|
Annan betydande riskfaktor som marktäkten kan medföra för vattnets status |
T.ex. inverkan av områden utan eftervård |
|
Luftföroreningar |
Luftföroreningar |
T.ex. inverkan av gränsöverskridande föroreningar |
|
Förorenade markområden |
Sippring av skadliga ämnen från förorenade markområden |
|
|
|
Sippring av skadliga ämnen från gamla avstjälpningsplatser |
|
|
Övrig verksamhet som påverkar kemisk status |
Punktkällor |
Övrig punktkälla |
|
|
Infiltration av ytvatten i marken |
Kvalitativ inverkan som ytvattnets infiltration medför |
|
|
Havsvattenintrusion |
Havsvattenintrusion som ändring av grundvattnets strömning har medfört |
|
|
Övrig intrusion av saltvatten |
Inverkan av gammalt havsvatten som ändring av grundvattnets strömning har medfört |
|
|
Utsläpp av avloppsvatten från gruvor |
|
|
|
Annan betydande faktor som försämrar statusen |
Eventuella övriga faktorer för vilka inte har fastställts någon risk |
|
|
Strandinfiltration |
Inverkan av strandinfiltration orsakad av vattenuttag |
|
Historisk förorening |
Historisk förorening |
Riskfaktorn som orakade föroreningen finns inte längre eller den har inte identifierats |
|
Riskfaktorer för kvantitativ status |
|
|
|
Riskfaktor |
Delfaktor |
Beskrivning av riskfaktorn |
|
Grundvattenuttag |
Vattenuttag för jordbruk |
|
|
|
Samhällenas vattenuttag |
|
|
|
Vattenanskaffning för IPPC-industri |
|
|
|
Vattenanskaffning för annan industri än IPPC |
|
|
Övrig verksamhet som påverkar kvantitativ status |
Dikningar |
T.ex. inverkan av torrläggningsdikning |
|
|
Minskning av grundvattenståndet pga. gruvverksamhet |
|
Vid bedömningen av den totala risken i grundvattenområdet användes följande kriterier: Den totala risken bedömdes vara 3, om det i området för grundvattenförekomsten fanns en eller flera riskfaktorer i klass 3 eller flera riskfaktorer i klass 2, vars samverkanseffekt kunde anses motsvara riskfaktorerna i klass 3.
En sammanfattning av resultaten av riskbedömningen presenteras på bild 3.2.2b, där de funktioner som orsakar en stor (3) och måttlig (2) risk för grundvattenområden presenteras i storleksordning.
Bild 3.2.2b De mest betydande riskfaktorerna i grundvattenområdena NTM-centralen Södra Österbottens verksamhetsområde (läget sommaren 2020). Den vertikala axeln anger antalet grundvattenområden, där risken i fråga har identifierats.
Efter riskbedömningen utsågs riskområden. Till ett kvantitativt riskområde fastställdes ett grundvattenområde där den förändring i grundvattennivån som orsakas av mänsklig verksamhet medför en betydande risk. Det kan bero på för stort vattenuttag eller exempelvis dikningar. Om samhällenas vattenförsörjning äventyras eller ytvattnens eller ekosystemens status är hotad på grund av att grundvattennivån har sjunkit, ska grundvattenområdet i fråga betecknas som riskområde.
Ett grundvattenområde betecknades som ett kemiskt riskområde om man i grundvattenområdets vattenkvalitet har konstaterat överskridanden av miljökvalitetsnormerna (1040/2006, bilaga 7A) i en eller flera observationspunkter. Även om miljökvalitetsnormerna ännu inte har överskridits har en grundvattenförekomst med en grundvattenkvalitet som har visat sig ha förhöjda koncentrationer jämfört med den lokala grundvattenstatusen i naturtillstånd och med en uppåtgående trend också utsetts till riskområde. Till riskområde utsågs också ett grundvattenområde där man har konstaterat konstgjorda organiska föreningar med ursprung i mänsklig verksamhet eller om halten av oorganiska ämnen i grundvattnet överskrider den halt som används som riktgivande bedömningsgrund eller om nitrathalten överstiger 15 mg/l (bilaga 2 till anvisningen). Om man i grundvattenförekomstens vattenkvalitet har konstaterat halter av växtskyddsmedel från flera olika observationsplatser eller upprepade gånger från en observationsplats, utsågs denna formation till ett riskområde, även om halterna har underskridit miljökvalitetsnormen.
Grundvattenområdet utsågs till utredningsobjekt om det inte finns tillräcklig information om grundvattnets kvalitet för att verifiera konsekvenserna av mänsklig verksamhet för grundvattnet i det aktuella området.
Riskområdena och utredningsobjekten inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Södra Österbotten presenteras i bilaga 3. Det finns 49 riskområden för kemisk status och fyra för kvantitativ status. Det finns 27 utredningsobjekt för kemisk status och två för kvantitativ.
11 nya riskområden identifierades jämfört med den föregående bedömningen 2015. Det beror på att bedömningen har preciserats och att tillgången till information om grundvattnets kvalitet har ökat.
