Åtgärdsprogram för vattenvården i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten för åren 2022–2027
1 Inledning
- 1.1 Syfte och mål med åtgärdsprogrammet
- 1.2 Regionala planer för vattenförvaltning
2 Vatten som granskas
- 2.1 Allmän beskrivning av området
- 2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.3 Grundvattenområden
3 Verksamhet som äventyrar och försämrar vattendragens status
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
  - 3.2.1 Ytvattnen
  - 3.2.2 Grundvatten
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
  - 3.5.1 Punktbelastning
  - 3.5.2. Diffus belastning
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
4 Särskilda områden
- 4.1 Vatten som används för uttag av dricksvatten
  - 4.1.1 Grundvatten
  - 4.1.2 Ytvattnen
- 4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas
- 4.3 Badstränder
5 Bedömning av vattnens status
- 5.1 Bedömning av ekologisk status
- 5.2 Bedömning av statusen för konstgjorda och kraftigt modifierade vatten
- 5.3 Bedömning av ytvattnens kemiska status
- 5.4 Bedömning av grundvattenområdenas kvantitativa och kemiska status
  - 5.4.1 Bedömning av kvantitativ status
  - 5.4.2 Bedömning av den kemiska statusen
- 5.5 Grundvattenområdenas status
- 5.6 Förändringar av vattnens status
  - 5.6.1 Ytvattnen
  - 5.6.2 Grundvattenområden
6 Mål för vattnens status och behov av förbättring
- 6.1 Miljömål
- 6.2 Genomförande av åtgärder under den andra planeringsperioden
- 6.3 Målen för den tredje planeringsperioden
- 6.4 Risk för försämring av ytvattnens ekologiska status
- 6.5 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje planeringsperioden
7 Huvudprinciper och kostnadseffektivitet för planeringen av vattenvårdsåtgärder
- 7.1 Val och konsekvensbedömning av åtgärder
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
- 8.1 Inledning
  - 8.1.1 Lestijokis älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 8.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lestijoki å
- 8.2 Vattnens status
- 8.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 8.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 8.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 8.4.1 Åtgärder enligt sektor
  - 8.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
9 Perho ås och Kelviå ås vattendragsområden
- 9.1 Inledning
  - 9.1.1 Perho ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 9.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Perho å och Kelviå å
- 9.2 Vattnens status
- 9.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 9.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 9.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 9.4.1 Åtgärder per sektor
  - 9.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
10 Vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.1 Inledning
  - 10.1.1 Förhandlingsdelegationen, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki
  - 10.1.2 Planer för minskning av översvämningar i vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.2 Vattnens status
- 10.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 10.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 10.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 10.4.1 Åtgärder per sektor
  - 10.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
11 Lappo ås avrinningsområde
- 11.1 Inledning
  - 11.1.1 Lappo ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 11.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lappo å
- 11.2 Vattnens status
- 11.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 11.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 11.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 11.4.1 Åtgärder per sektor
  - 11.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
12 Kyro älvs avrinningsområde
- 12.1 Inledning
  - 12.1.1 Kyro älvs älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 12.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Kyro älv
- 12.2 Vattnens status
- 12.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 12.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 12.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 12.4.1 Åtgärder per sektor
  - 12.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
13 Närpes ås avrinningsområde
- 13.1 Inledning
  - 13.1.1 Närpes ås samarbetsorgan, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 13.2 Vattnens status
- 13.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 13.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vårdperioden
- 13.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 13.4.1 Åtgärder per sektor
14 Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområden
- 14.1 Inledning
  - 14.1.1 Storå-Tjock ås delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 14.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Storå
- 14.2 Vattnens status
  - 14.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 14.2.2 Vattnens kemiska status
- 14.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 14.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 14.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 14.4.1 Åtgärder per sektor
  - 14.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
15 Österbottens kust och små vattendrag
- 15.1 Inledning
- 15.2 Vattnens status
- 15.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 15.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 15.4 Åtgärder inom vattenvården
16 Etseri- och Pihlajavesistråten
- 16.1 Inledning
  - 16.1.1 Etseri- och Pihlajavesistråtens delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 16.2 Vattnens status
  - 16.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 16.2.2 Kemisk status
- 16.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 16.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 16.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 16.4.1 Åtgärder per sektor
17 Grundvattenområden
- 17.1 Inledning
- 17.2 Föreslagna åtgärder och styrmedel enligt sektor
- 17.3 Sammanfattning av nödvändiga åtgärder
18 Sammanfattning av kostnaderna för åtgärderna i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten
19 Uppnåendet av miljömålen
- 19.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 19.1.1 Senareläggning av målen för ekologisk status
- 19.2 Ytvattnens kemiska status
  - 19.2.1 Senareläggning av målen för kemisk status
- 19.3 Grundvattnens status
  - 19.3.1 Senareläggning av statusmålen
20 Slutord
Källor och mer information
Bilagor
- Bilaga 1. Ytvattenförekomster
- Bilaga 2. Grundvattenområden
- Bilaga 3. Riskgrundvattenområden och utredningsobjekt

3.5 Belastning på vattendragen

Den diffusa belastningen orsakad av mänsklig verksamhet är både när det gäller totalkväve och totalfosfor huvudsakligen som störst i närheten av åar och älvar (bild 3.5.c och 3.5.d). Den påverkas av den intensiva användningen av åstränderna kopplade till behoven inom mänsklig verksamhet. Huvudparten av belastningen av totalfosfor och totalkväve kommer från diffus belastning (bild 3.5a och 3.5b). Även andelen naturlig urlakning av både fosfor och kväve är cirka 20–30 procent. Punktbelastningen fördelas tämligen jämnt över hela området för NTM-centralen i Södra Österbotten, dock så att torvproduktionen är större i inlandet och fiskodlingen större vid kusten (bild 3.5.1a). Reningsverken för avloppsvatten från bebyggelse finns dock i närheten av tätorterna.

Den största delen av totalfosforbelastningen härstammar från åkerbruket 53 %. Övriga belastningskällor i storleksordning är: naturlig urlak-ning från skogar 21 %, skogsbruk 8 %, glesbebyggelse 7 %, naturlig urlakning från åkrar 5 %, punktbelastning 5 %, nedfall 1 % och dag-vatten mindre än 1 %.

Bild 3.5a Källor till totalfosforbelastning.

Den största delen av totalkvävebelastningen härstammar från åkerbruket 43 %. Övriga belastningskällor i storleksordning är: naturlig urlak-ning från skogar 28 %, punktbelastning 10 %, skogsbruk 6 %, naturlig urlakning från åkrar 5 %, glesbebyggelse 3 %, nedfall 2 % och dagvatten mindre än 1 %.

Bild 3.5b Källor till totalkvävebelastning.

På kartan syns att diffus belastning av fosfor orsakad av människan är störst i å- och älvdalarna medan punktbelastning av fosfor till följd av mänsklig verksamhet förekommer mest i de största tätorterna.

Bild 3.5c Fosforbelastning i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbottens område.

På kartan syns att diffus belastning av kväve orsakad av människan är störst i å- och älvdalarna medan punktbelastning av kväve till följd av mänsklig verksamhet förekommer mest i de största tätorterna.

Bild 3.5d Kvävebelastning i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbottens område.

Vattenvårdens åtgärdsprogram

Vad är åtgärdsprogram?

Följ oss

Andras webbsidor

Ymparisto.fi

ELY-keskus.fi

© 2021 ELY-keskus

Tillgänglighetsutlåtande