3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön

Med farliga och skadliga ämnen avses de ämnen eller föreningar som nämns i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006; 868/2010). Exempel på dessa är olika slags tungmetaller och organiska miljögifter.

I Södra Österbottens NTM-centrals område kommer den största belastningen av skadliga ämnen i ytvattnen från jordmånen. På grund av belastningen från de sura sulfatjordarna läcker det årligen ut stora mängder tungmetaller, såsom kadmium, nickel, aluminium och zink, i vattnen (tabell 3.7). Under surhetsperioderna sköljs tungmetaller och andra metaller ut i vattendragen. Utöver belastning på grund av surhet i jordmånen kommer skadliga och farliga ämnen ut i vattnen från industrins och samhällenas avloppsvatten samt avstjälpningsplatser, som luftburet nedfall, från trafiken, konsumentprodukter, som en följd av markanvändningen samt från växtskyddsmedel som används i jordbruket och i små mängder även i skogsbruket.

De höjda kvicksilverhalterna i insjöfiskar orsakas sannolikt av mänsklig verksamhet. I området för NTM-centralen i Södra Österbotten och i hela Finlands område bedöms ökningen huvudsakligen bero på kvicksilver som transporteras via luften till vattendragen och marken. Höga kvicksilverhalter förekommer vanligen i vatten som är rika på humusföreningar, eftersom kvicksilver binds kraftigt till organiskt material.

Miljökvalitetsnormen för polybromerade difenyletrar har flyttats från vatten till fisk och kvalitetsnormen har blivit strängare. Den strängare kvalitetsnormen ledde till att kvalitetsnormen överskrids i området och i hela Finland.

Flera av de ämnen som listas i förordningen om farliga och skadliga ämnen används som växtskyddsmedel inom jordbruket. En bedömning av hur dessa sprider sig till vattendraget har gjorts på vattenförvaltningsområdesnivå och den presenteras i del 1 i vattenförvaltningsplanen.

Tabell 3.7 Medelvärdena, maximi- och minimivärdena för metallhalter i åarna och älvarna i NTM-centralen i Södra Österbottens områden år 2012–2017 (halter av aluminium, kadmium och nickel, µg/l) samt antalet prov. Gränsvärdena för lösliga halter av kadmium är årsmedelvärde > 0,1µg/l och högsta halt > 0,45 µg/l. N = antalet prov.