3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten

I området för NTM-centralen i Södra Österbotten tas ytvatten i större mängder i Kyro älv, Larsmo-Öjasjön, Esse å och Västerfjärden. Vasa Vatten tar allt sitt råvatten (cirka 15 000 m³/d) från Kyro älv. Den råvattenmängd som tagits är cirka 0,3 procent av hela vattenmängden i Kyro älv och i och med att det är så liten mängd har det ingen betydelse för vattenkvaliteten eller vattenmängden i Kyro älv. Jakobstads vattenverk tar sitt råvatten (8 000 m³/d) från Esse å. Evijärvi kommun använder Esse ås övre lopp som reservvattentäkt och Lappajärvi kommun använder Lappajärvi som reservvattentäkt. Inte heller i Esse ås vattendrag har uttaget av hushållsvatten någon betydelse för vattendragens kvalitet eller mängd. Öjasjön är Karleby stads reservvattentäkt och uttaget av hushållsvatten från Öjasjön påverkar inte Öjasjöns status. Närmare information om hushållsvattentäkt i ytvatten finns i avsnitt 4.1. Vatten som används för hushållsvattentäkt.

Industrianläggningarna i Jakobstad och Karleby använder Larsmosjöns och Öjasjöns vatten som råvatten och gör det till processvatten. Vattentäkten påverkar inte Larsmo- och Öjasjöns status. Från Närpes å tar både skogsindustrin och växthus- och frilandsodlarna i området vatten. MetsäBoard Abp tar sitt råvatten (35 000 m³/d) från Västerfjärden och pumpar vattnet till industrianläggningens råvattenreningsverk. Vattenkvaliteten i Närpes å varierar kraftigt i synnerhet när det gäller pH-värdet och metallhalterna. Kontinuerlig tillgång till tillräckligt bra vatten för blekning av cellulosa ställer höga krav på reningsprocessen och medför också stora kostnader. MetsäBoard Abp har konsekvent strävat efter att främja vattenskyddet i Närpes å för att trygga sin vattenförsörjning (Deklarationen för Närpes å, projekt i Närpes å) och samtidigt förbättra vattenkvaliteten i ån även med tanke på organismerna. Vattentäkten från Västerfjärden påverkar inte vattenkvaliteten i Västerfjärden under normala väderförhållanden.

Inom jordbruket används ytvatten för bevattning både inom frilandsodling och i växthusproduktion från många åar.

På grund av övervakningen av förbudet mot ändring av grundvatten i enlighet med vattenlagen och tillståndsplikten för vattenuttag medför grundvattentäkt vanligen ingen risk för god grundvattenstatus. När det gäller bildningen av grundvatten kan ett alltför stort uttag av grundvatten i vissa fall leda till en skadlig sänkning av grundvattennivån eller försämra grundvattnets kvalitet.

Sänkt grundvattennivå och minskat flöde till följd av grundvattenuttag kan vara skadligt för små vattendrag och för käll- och myrekosystem som är beroende av grundvattnet. Vattenuttagets inverkan på arterna är vanligen störst i livsmiljöerna kring källor och i källvatten som är mycket beroende av grundvatten. Även framställningen av konstgjort grundvatten kan ha betydande effekter på områdets natur.

I området för Södra Österbottens NTM-central är cirka 80 procent av det hushållsvatten som vattenverken distribuerar (cirka 157 000 m³/d) grundvatten. I Vasa och Jakobstad används ytvatten som råvatten. Det finns över 200 anläggningar som sköter vattendistributionen. Mer än 95 procent av invånarna i området är anslutna till vattenverk, vilket är högt jämfört med övriga Finland. Inga betydande mängder konstgjort grundvatten bildas. Strandabsorption från vattendrag kan ske vid några vattentäkter. Särskilt vid kusten har det förekommit både kvantitativa och kvalitativa problem med användningen av grundvatten.