-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
4.1.1 Grundvatten
Vattenverk som levererar vatten för användning i hushåll inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Södra Österbotten använder 80 procent grundvatten. Särskilda områden är alla grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen (klass 1) eller grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen och vars ytvatten- eller markekosystem är direkt beroende av grundvattnet (klass 1E). Inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Södra Österbotten finns 250 sådana grundvattenområden (bilaga 2). Uppgifter om grundvattenområden finns i miljöförvaltningens grundvattendatasystem (POVET). De som tar vatten sparar bland annat uppgifter om mängden grundvatten per vattentäkt i vattentjänstverkens informationssystem (VEETI).
De största distributörerna av grundvatten i Södra Österbottens verksamhetsområde är Lakeuden Vesi Oy (cirka 11 193 000 m3/år), Lappavesi Oy (cirka 3 746 000 m³/år), Affärsverket Karleby Vatten (cirka 2 606 000 m³/år), Kauhajoen Vesihuolto Oy (cirka 2 034 000 m³/år) och Kurikan vesihuolto Oy (cirka 1 546 000 m³/år).
Mängden grundvatten som används i NTM-centralens område har ökat. Ytvattnets andel av det vatten som används har minskat och kommer i fortsättningen att minska ytterligare om Kurikka djupgrundvattenprojekt så småningom genomförs. Man har planerat grundvattentäkt i Kurikka för Vasaregionens behov.