Åtgärdsprogram för vattenvården i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten för åren 2022–2027
1 Inledning
- 1.1 Syfte och mål med åtgärdsprogrammet
- 1.2 Regionala planer för vattenförvaltning
2 Vatten som granskas
- 2.1 Allmän beskrivning av området
- 2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.3 Grundvattenområden
3 Verksamhet som äventyrar och försämrar vattendragens status
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
  - 3.2.1 Ytvattnen
  - 3.2.2 Grundvatten
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
  - 3.5.1 Punktbelastning
  - 3.5.2. Diffus belastning
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
4 Särskilda områden
- 4.1 Vatten som används för uttag av dricksvatten
  - 4.1.1 Grundvatten
  - 4.1.2 Ytvattnen
- 4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas
- 4.3 Badstränder
5 Bedömning av vattnens status
- 5.1 Bedömning av ekologisk status
- 5.2 Bedömning av statusen för konstgjorda och kraftigt modifierade vatten
- 5.3 Bedömning av ytvattnens kemiska status
- 5.4 Bedömning av grundvattenområdenas kvantitativa och kemiska status
  - 5.4.1 Bedömning av kvantitativ status
  - 5.4.2 Bedömning av den kemiska statusen
- 5.5 Grundvattenområdenas status
- 5.6 Förändringar av vattnens status
  - 5.6.1 Ytvattnen
  - 5.6.2 Grundvattenområden
6 Mål för vattnens status och behov av förbättring
- 6.1 Miljömål
- 6.2 Genomförande av åtgärder under den andra planeringsperioden
- 6.3 Målen för den tredje planeringsperioden
- 6.4 Risk för försämring av ytvattnens ekologiska status
- 6.5 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje planeringsperioden
7 Huvudprinciper och kostnadseffektivitet för planeringen av vattenvårdsåtgärder
- 7.1 Val och konsekvensbedömning av åtgärder
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
- 8.1 Inledning
  - 8.1.1 Lestijokis älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 8.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lestijoki å
- 8.2 Vattnens status
- 8.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 8.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 8.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 8.4.1 Åtgärder enligt sektor
  - 8.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
9 Perho ås och Kelviå ås vattendragsområden
- 9.1 Inledning
  - 9.1.1 Perho ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 9.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Perho å och Kelviå å
- 9.2 Vattnens status
- 9.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 9.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 9.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 9.4.1 Åtgärder per sektor
  - 9.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
10 Vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.1 Inledning
  - 10.1.1 Förhandlingsdelegationen, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki
  - 10.1.2 Planer för minskning av översvämningar i vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön
- 10.2 Vattnens status
- 10.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 10.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 10.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 10.4.1 Åtgärder per sektor
  - 10.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
11 Lappo ås avrinningsområde
- 11.1 Inledning
  - 11.1.1 Lappo ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 11.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lappo å
- 11.2 Vattnens status
- 11.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 11.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 11.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 11.4.1 Åtgärder per sektor
  - 11.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
12 Kyro älvs avrinningsområde
- 12.1 Inledning
  - 12.1.1 Kyro älvs älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 12.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Kyro älv
- 12.2 Vattnens status
- 12.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 12.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden
- 12.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 12.4.1 Åtgärder per sektor
  - 12.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
13 Närpes ås avrinningsområde
- 13.1 Inledning
  - 13.1.1 Närpes ås samarbetsorgan, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 13.2 Vattnens status
- 13.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 13.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vårdperioden
- 13.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 13.4.1 Åtgärder per sektor
14 Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområden
- 14.1 Inledning
  - 14.1.1 Storå-Tjock ås delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
  - 14.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Storå
- 14.2 Vattnens status
  - 14.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 14.2.2 Vattnens kemiska status
- 14.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 14.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 14.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 14.4.1 Åtgärder per sektor
  - 14.4.2 Åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker
15 Österbottens kust och små vattendrag
- 15.1 Inledning
- 15.2 Vattnens status
- 15.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 15.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 15.4 Åtgärder inom vattenvården
16 Etseri- och Pihlajavesistråten
- 16.1 Inledning
  - 16.1.1 Etseri- och Pihlajavesistråtens delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
- 16.2 Vattnens status
  - 16.2.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 16.2.2 Kemisk status
- 16.3 Mål för vattnens status och behov av förbättring
  - 16.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden
- 16.4 Åtgärder inom vattenvården
  - 16.4.1 Åtgärder per sektor
17 Grundvattenområden
- 17.1 Inledning
- 17.2 Föreslagna åtgärder och styrmedel enligt sektor
- 17.3 Sammanfattning av nödvändiga åtgärder
18 Sammanfattning av kostnaderna för åtgärderna i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten
19 Uppnåendet av miljömålen
- 19.1 Ytvattnens ekologiska status
  - 19.1.1 Senareläggning av målen för ekologisk status
- 19.2 Ytvattnens kemiska status
  - 19.2.1 Senareläggning av målen för kemisk status
- 19.3 Grundvattnens status
  - 19.3.1 Senareläggning av statusmålen
20 Slutord
Källor och mer information
Bilagor
- Bilaga 1. Ytvattenförekomster
- Bilaga 2. Grundvattenområden
- Bilaga 3. Riskgrundvattenområden och utredningsobjekt

4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas

Till skyddsområdesregistret har valts de Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet (92/43/ETY) och fågeldirektivet (2009/147/EG) som är mest centrala med avseende på skyddet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten (bild 4.2). Naturtyper och arter som är beroende av vatten finns också i många andra Naturaområden och när man betraktar skyddsnivån beaktas också naturtypernas och arternas status utanför Natura 2000-områdena. Därför är det nödvändigt att samordna vattenvårdens och habitatdirektivets mål i vidare bemärkelse än bara när det gäller de områden som valts till skyddsområdesregistret.

Under den första vattenvårdsperioden fastställdes kriterierna på grundval av vilka man valde de Natura 2000-områden som utsetts till skyddsområdesregistret (Leikola m.fl. 2006). Under den andra vattenvårdsperioden förblev urvalskriterierna i kompletteringen av skyddsområdesregistret till övriga delar oförändrade, men bland arterna i fågeldirektivet lades regelbundet förekommande flyttfågelarter till i förteckningen över urvalskriterier, såsom skedand, gråhäger, brunand, silltrut och gulärla. Dessutom beaktade man tydligare betydelsen av att bevara grundvattnets kvantitativa och kvalitativa status med avseende på skyddet av naturtyperna och arterna i området.

En komplettering av skyddsområdesregistret blev aktuell, eftersom Natura-nätverket har kompletterats efter att skyddsområdesregistret inrättades. Tack vare uppdateringen av Natura-databasen som färdigställdes under den tredje vattenvårdsperioden 2018 kunde även uppgifterna om skyddsområdena i registret uppdateras och preciseras i ljuset av den nya informationen. Mer detaljerade uppgifter om Natura-områdena finns på miljöförvaltningens webbplats: www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Skyddsomraden/Natura_2000_omraden

Urvalet för registret medför inga nya juridiska förpliktelser om ytterligare skydd för dessa områden. Utnämningen av ett Natura-område till särskilt område understryker emellertid områdets betydelse och beaktandet av det i planeringen av vattenvården och i tillståndsprocesserna. Habitat- och fågeldirektivets skyddsmål ska även beaktas särskilt när miljömålen för vattenvården fastställs. Till de särskilda områdena hör också en skyldighet att företa operativ övervakning ifall miljömålen i vattenförvaltningslagen inte uppfylls.

På kartan presenteras Natura 2000-områden och EU-badstränder som har tagits med i planering av vattenvården i NTM-centralen Södra Österbottens område. Cirka 2/3 av EU-badstränderna ligger i kustområdet och resten i inlandet. De mest omfattande Natura-områdena med tanke på deras areal finss i kustområden. I inlandet finns några områden.

Bild 4.2 Natura 2000-områden och EU-badstränder som i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten valts ut till registret över skyddsområden.

4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas

Vattenvårdens åtgärdsprogram

Följ oss

Andras webbsidor

Förvaltningsområde för Vuoksi-flodens avrinningsområde

Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde

Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde

Ule älvs-Ijo älvs vattenförvaltningsområde

Kemi älvs vattenförvaltningsområde

Torne älvs vattenförvaltningsområde

Tana älvs, Näätämö älvs och Pasvig älvs vattenförvaltningsområde

4.2 Områden där livsmiljön eller arterna ska skyddas

Vattenvårdens åtgärdsprogram

Följ oss

Andras webbsidor