-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
4.3 Badstränder
Till de särskilda områdena hör också så kallade EU-badvatten, det vill säga vattenförekomster med så kallade EU-badstränder (bild 4.2). Man räknar med besök av en betydande mängd badande under en dag. Beträffande EU-badstränderna avses med en betydande mängd ett sådant antal badare som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten anser vara betydande med beaktande av badstrandens tidigare utvecklingstrender eller den tillgängliga infrastrukturen eller de byggnader som finns tillgängliga på badstranden eller andra åtgärder för att främja badandet. Förvaltningen av EU-badstränderna sker med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning (177/2008), som utfärdats på grundval av badvattendirektivet (2006/7/EG). Syftet med förordningen är att trygga badvattnets kvalitet bland annat med avseende på den hygieniska statusen. Finland har för närvarande 302 EU-badstränder.
För förvaltningen av badvatten gör de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna en badvattenprofil. Den innehåller bland annat en beskrivning av badvattnets egenskaper och av eventuella orsaker till förorening, bedömningar av skadliga situationer, såsom riklig förekomst av blågröna alger (cyanobakterier) eller kortvarig förorening, uppgifter om övervakningen samt kontaktuppgifter till förvaltningen och övervakningen av badvattnet. Profilen ses över med några års mellanrum, beroende på badvattnets kvalitetsklass. När badvattenprofiler för badstränderna görs och ses över kommer man att utnyttja information som erhållits genom bedömningar och övervakning av vattnens status som gjorts med stöd av vattenförvaltningslagen.