6.5 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje planeringsperioden
Behovet av att minska de faktorer som försämrar vattendragens status har bedömts separat beträffande den belastning, vattenbyggande, vattentäkt och andra tryck som vattnen utsätts för. Samtidigt har konsekvenserna av den försämrande faktorn på vattenförekomsten uppskattats. För bedömningen har en anvisning utarbetats (Merkittävien paineiden arviointi, www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas, på finska). Betydande tryck som försämrar ytvattnens status i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbottens område finns på webbplatsen www.ymparisto.fi/vaikutavesiin (på finska).
Behovet av att minska belastning som försämrar vattnens status
Ovan har genomförandet av åtgärderna under tidigare vattenvårdsrundor granskats. Dessutom beskrivs på ett allmänt plan de betydande tryck som vattenförekomster med sämre än god status är utsatta för och behoven av en minskning av belastningen och en förbättring av den hydromorfologiska statusen uppskattas. Utifrån granskningen kan man sektorsvis bedöma behovet av ytterligare åtgärder under den tredje vattenvårdperioden (tabell 6.5a). Ytvattnen i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbottens område, vars målstatus har uppnåtts, som har en status som är sämre än god eller som har en god eller utmärkt ekologisk status som riskerar att försämras under vattenvårdperioden visas på bild 6.4.
Tabell 6.5a Tillräckligheten hos åtgärderna som redan har vidtagits i området för vattenvårdens åtgärdsprogram i NTM-centralen i Södra Österbotten (skala --, -, +/-, + och ++) samt behov av tilläggsåtgärder med motiveringar.
|
Sektor |
Åtgärdernas tillräcklighet |
Behov av tilläggsåtgärder och motivering |
|
Samhällen |
+ |
Det behövs tilläggsundersökningar om hurdan inverkan kväveborttagning har. Undersökningarna pågår. Kväveborttagningen bör effektiveras i områden där kväve påverkar eutrofieringen. Förbiledning av avloppsvatten samt belastning som dagvatten medför, bör minska. Risker som bosättning och markanvändning orsakar på grundvattenområden bör hanteras bättre än i nuläget. Hantering av skadliga ämnen och mikroplaster i avloppsvatten medför nya utmaningar. Man bör fästa uppmärksamhet på hantering av avloppsslam. Mha. rekommendationsavtalet kan man ännu effektivare minska belastningen från samhällena. |
|
Gles- och fritidsbebyggelse |
- |
Ändringar i lagstiftningen gällande gamla fastigheter fördröjer åtgärderna inom avloppsvattenhanteringen. Rådgivning och frivilliga åtgärder är fortfarande av stor betydelse. |
|
Jordbruk |
-- |
Minskning av eutrofiering kräver att näringsbelastningen från jordbruket minskas betydligt. Grundläggande åtgärder och effektiva kompletterande åtgärder, som i huvudsak baserar sig på frivillighet, borde genomföras i större omfattning och riktas bättre än nu. Återhämtning efter belastningens konsekvenser går långsamt och klimatförändringen ökar urlakning av näringsämnen. Otillräckliga uppgifter om åkerbrukets inverkan på grundvattnet begränsar skyddsåtgärder för grundvattnet. |
|
Skogsbruk |
- |
Åtgärdernas omfattning varierar årligen i olika områden, vilket påverkar antalet vattendrag som finns i åtgärdernas influensområde. Skogsbrukets belastning är typisk belastning som härstammar från flera små källor och riktas i huvudsak mot källflöden, men också mot små vattendrag nära kusten. De presenterade vattenskyddsåtgärderna bör vidtas i stor omfattning för att minimera konsekvenser för vattendrag. I de områden som är känsligaste för belastningens inverkan bör dessutom riktas åtgärder som är effektivare än skogsbrukets grundläggande vattenskyddsnivå. Finansiering av naturvårdsprojekt ska speciellt allokeras till riskobjekt inom vattenskyddet. |
|
Restaurering, reglering och utbyggnad av vattendrag |
+/- |
De föreslagna åtgärderna ska genomföras i stor omfattning. Samarbetsnätverk och partnerskap förstärks och förutsättningar för frivillig restaurering främjas. För att förstärka den statliga finansieringen strävar man efter att ännu mer utvidga finansieringsbasen för restaureringsprojekt. De gamla vattentillstånd som fortfarande är i kraft begränsar möjligheter att avlägsna vandringshinder. Genom en omfattande nätverksbaserad planering och genomförandemodell främjas planeringen och genomförandet av restaureringar. Mha. verkställande av fiskvägstrategin strävar man efter att främja projekten. |
|
Skyddsplaner för och forskning av grundvattnet |
+/- |
Finansieringen för skyddsplaner är måttlig, men finansieringen för grundvattenundersökning är ganska knapp. |
|
Trafik |
- |
Ytvattnen hotas av risken att skadliga ämnen sprider sig. Kloridhalterna i grundvattnen har stigit pga. att grundvattenskydden är otillräckliga. |
|
Marktäkt |
- |
Iståndsättning av gamla grustäkter samt kontroll och övervakning av nuvarande grustag är bristfälliga. |
|
Förorenade markområden |
- |
Det finns inte tillräckligt med resurser för att sanera de förorenade markområden som hotar grundvattnen. |
|
Industri |
+ |
Industrins belastning på yt- och grundvattnen kontrolleras mha. miljötillståndsförfarandet. Man strävar efter att styra ny industriverksamhet utanför grundvattenområden. |
|
Fiskodling |
+/- |
Fiskodling orsakar vanligen lokal belastning. Tillståndspraxisen styr verksamhet i riktning som belastar mindre. Det är utmanande att hitta ekonomiskt lönsamma metoder för att minska belastningen från små och medelstora anläggningar. Inverkan av vattenbruket i öppna havet bör minskas. |
|
Torvproduktion |
+/- |
Torvproduktionen kan ha betydande regionala eller lokala konsekvenser för vattendragens status. Vattenskyddet har blivit mer effektivt, men det finns fortfarande kvar sådana produktionsområden, där vattenskyddet ligger på grundläggande nivå. Tillståndspraxisen styr verksamhet i riktning som belastar mindre. Man bör fästa större uppmärksamhet på vattenskyddet under högvattenflöden. |
|
Pälsdjursproduktion |
+/- |
Lokalt påverkar pälsdjursproduktionen även ytvattnen. Tillståndspraxisen styr verksamhet i riktning som belastar mindre. |
|
Bekämpning av marksurhet |
+/- |
Man har kunnat förhindra försurningen i vattendragen, eftersom kunskaper om sura sulfatjordar och deras förekomst har ökat. Således kan de beaktas i planeringen och styrningen av markanvändningen. Fungerande lösningar för vattenskyddet bör fortfarande utvecklas och omsättas i praktiken. De kompletterande åtgärderna förbättrar tillståndet något, men sur belastning från ett torrlagt alunjordområde kan pågå flera årtionden. Det finns inga resurser eller praktiska möjligheter att ändra torrläggningen i mycket omfattande områden efteråt. |
Behovet av att minska farliga och skadliga ämnen
Det finns ett behov av att minska kadmium- och nickelhalterna i vattendrag som finns i sura sulfatjordar för att uppnå god kemisk status i ytvattnen. Dessutom finns det andra metaller, såsom zink och aluminium, i dessa vatten. Behovet av att minska metallhalterna har inte kunnat bedömas mer ingående för varje vattenförekomst med de nuvarande modelleringsverktygen. Kvicksilver förs till området genom långväga transport och det är svårt att påverka detta genom åtgärder i varje vattenförvaltningsområde. Kvicksilverhalten i fisk har dock till stor del visat på ett sjunkande trend, men en eventuell ökning av vattnens humushalt till följd av klimatförändringen kan öka kvicksilvrets metylering och därmed påverka i motsatt riktning.
Behov av att förbättra den hydromorfologiska statusen
Behovet av att förbättra den hydromorfologiska statusen har fastställts med hjälp av den granskning och poängsättning som använts vid bedömningen av de hydromorfologiska förändringarna. Om statusförändringen är obetydlig eller mindre, är målet att bevara den nuvarande statusen. I annat fall påverkas fastställandet av målet av vilka faktorer som har orsakat förändringen. Om det exempelvis finns ett vandringshinder i en strömfåra är målet är att se till att vattenorganismerna kan röra sig fritt. I konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster påverkas miljömålet av om det finns en viktig användning av vattnet för vilken åtgärderna inte får orsaka betydande olägenhet.
I de konstgjorda och kraftigt modifierade vattnen är målet god ekologisk potential, som bygger på den maximala ekologiska potentialen. Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbottens område har fyra sjöar och 14 åar betecknats som kraftigt modifierade och två åar och 12 sjövattenförekomster har betecknats som konstgjorda. Av dessa bedömdes endast fem sjöar som betecknats som konstgjorda i sin nuvarande form ha god ekologisk potential eller utmärkt status. På motsvarande sätt är de övrigas status sämre än god ekologisk potential. I tabell 6.5b finns ett sammandrag av de hydromorfologiska förbättringsbehoven i konstgjorda och kraftigt modifierade vatten i vattenförvaltningsområdet. Det väsentliga i den maximala ekologiska potentialen är att åstadkomma ett ekologiskt kontinuum. Maximal ekologisk potential innebär att alla tekniskt-ekonomiskt genomförbara hydromorfologiska förbättringsåtgärder har vidtagits.
Behovet att utveckla regleringen och möjligheten att förbättra statusen i reglerade och utbyggda vatten måste också bedömas i de vattenförekomster som inte var med i de behovsutredningar som har gjorts. Att utveckla regleringarna är också en central åtgärd för att hantera översvämningsrisker och målen för hanteringen av översvämningsriskerna ska samordnas med målen för vattenvården
Tabell 6.5b Sammandrag av behov av att förbättra den hydromorfologiska statusen i de konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomsterna (KeVoMu), vars status är sämre än god potential.
|
Delområde |
KeVoMu-vattenförekomster |
Förbättrings-behov: hydrologi |
Förbättrings-behov: livsmiljö |
Förbättrings-behov: hinderlöshet |
|
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Kinarehenoja |
x |
|
|
|
Perho å-Kelviå å |
Venetjoki, Patananjoki ås nedre del |
x |
|
x |
|
Perho å-Kelviå å (sjö) |
Vissavesi konstgjorda sjö, Patana konstgjorda sjö, sjögruppen i Perho ås mellersta del |
x |
x |
|
|
Vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön |
Esse ås nedre lopp, Välijoki, Kurejoki, Esse å |
x |
x |
x |
|
Vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön (sjö) |
Larsmosjön |
x |
|
|
|
Lappo å (å eller älv) |
Nurmonjoki å, Lappo ås nedre lopp, Tiisijärvi-Hirvijärvi-Välioja |
x |
x |
x |
|
Lappo å (sjö) |
Hirvijärvi konstgjorda sjö, Varpula konstgjorda sjö |
x |
x |
|
|
Kyro älv (å eller älv) |
Kyro älvs mellersta lopp, Kyro älvs övre lopp, Seinäjoki å, Kihniänjoki å |
x |
x |
x |
|
Kyro älv (sjö) |
Pitkämö konstgjorda sjö, Kyrkösjärvi konstgjorda sjö |
x |
x |
|
|
Närpes å (å eller älv) |
Närpes ås övre del |
|
x |
x |
|
Närpes å (sjö) |
Den konstgjorda sjön Kivi- ja Levalampi, Västerfjärden |
x |
x |
|
