7 Huvudprinciper och kostnadseffektivitet för planeringen av vattenvårdsåtgärder

Det primära syftet med planeringen av vattenvården är att planera och genomföra åtgärder med vilka målen för vattenvården kan uppnås. Här avses med åtgärder inom vattenvården både åtgärder som är inriktade direkt på ett vatten, på vattnets vattendragsområde eller på ett grundvattenområde och sådana som direkt påverkar belastning eller andra tryck. Dessutom tar man i vattenvården också som åtgärder med styrmedel, såsom lagar och strategier, styrning av finansiering, åtgärder som ökar medvetenheten samt forskning och utveckling.

Under den första perioden indelades åtgärderna i åtgärder enligt nuvarande praxis och tilläggsåtgärder. Under den andra vattenvårdsperioden frångick man den här indelningen och åtgärderna delas in enligt EU-indelningen och indelningen i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen i grundläggande åtgärder, övriga grundläggande och kompletterande åtgärder.  Det här anses vara motiverat i synnerhet för att förenkla terminologin och underlätta rapporteringen av planerna och hanteringen av de data som behövs för den.

De grundläggande åtgärderna presenteras i rapporter från sektorteamen för vattenvården och bygger på statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen 30.11.2006/1040, med de ändringar som skett i lagstiftningen efter att förordningen utfärdats. De nya direktiv som fastställts efter att ramdirektivet för vatten trädde i kraft och deras nationella verkställighet har beaktats i de grundläggande åtgärderna.  Inom vattenvård planeras inte omfattningen på de grundläggande åtgärderna, men deras kostnader och effekter beaktas som bakgrundsinformation vid planering och dimensionering av kompletterande åtgärder.

Till de övriga grundläggande åtgärderna hör alla åtgärder som vidtas för att uppfylla de mål som ställts upp i Finlands lagstiftning och som inte direkt grundar sig på EU-direktiv. Ändringarna i vår lagstiftning efter 2000 beaktas när man bedömer vilka åtgärder som hör till gruppen övriga grundläggande åtgärder.

De åtgärder som ska vidtas utöver de grundläggande, såsom också alla styrmedel, klassificeras som kompletterande åtgärder.

För varje sektor har man identifierat tryck och risker samt åtgärder för att minska trycket. Rättsliga, ekonomiska, forskningsrelaterade och kunskapsmässiga styrmedel har föreslagits för att främja genomförandet av åtgärderna. Kopplingarna mellan tryck och åtgärder har förts in i informationssystemet för åtgärderna. I de sektorspecifika handböckerna definieras kostnaderna för åtgärderna och styrmedlen samt effektiviteten när det gäller att minska trycket och förbättra tillståndet. Åtgärderna är kopplade till tryck och, om möjligt, hur styrmedlen stöder åtgärderna. Åtgärdernas och styrmedlens inverkan på följande har bedömts:

• Klimatförändringarna, översvämningar och torka samt anpassningen till dem

• Minskningen av de negativa effekterna av skadliga ämnen

• Bedömningen av hur effektiva åtgärderna är och nyttan av dem

• Målen i naturdirektiven.

• Uppnåendet av de övergripande miljömålen för havet och havets tillstånd.

Ytterligare information om åtgärderna samt sektorsvis handledning (på finska) finns på www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas, på finska. Mer information om grunderna för bedömning av kostnaderna för åtgärderna i vattenförvaltningsområdet samt om finansieringen och uppföljningen av åtgärderna finns i vattenförvaltningsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet.