7.1 Val och konsekvensbedömning av åtgärder

Utgångspunkten för dimensioneringen av åtgärderna var att uppnå statusmålet för vattnen senast 2027. Dessutom har man i högre grad än tidigare kopplat åtgärderna till belastning som identifierats som betydande. Vid dimensioneringen av åtgärderna utnyttjades förutom en belastningsbedömning även en analys i vilken man identifierar vilken minskning av belastningen som krävs för att uppnå statusmålet. Behovet av att minska belastningen i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten presenteras i kapitel 6.4.

Vid planeringen av vattenvården är det viktigt att hitta en så kostnadseffektiv åtgärdshelhet som möjligt för att uppnå miljömålen för vattenvården. På valet av åtgärder inverkar utöver effektiviteten även kostnaderna samt begränsningarna när det gäller till lagstiftningen, samhället, politiken och naturförhållandena. Innehållet i ett kostnadseffektivt åtgärdsprogram påverkas i hög grad av vilka belastningar som är de viktigaste faktorerna som försämrar vattendragens status i området. Effekterna av enskilda åtgärder har bedömts i de branschspecifika åtgärdshandböckerna, som finns på www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas (på finska). Med hjälp av åtgärdernas kostnader och effektivitet kan man inom sektorn bedöma de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska olika tryck. Processen för val av åtgärder, bedömningen av kostnadseffektiviteten och processen med att utvärdera effekterna beskrivs närmare i andra delen av vattenförvaltningsplanen. När det gäller åtgärderna inom jordbruket pågår EU-beredningen av kraven på villkorlighet i kommissionens förslag på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) fortfarande, så till den delen kan åtgärdernas innehåll och kostnaderna för dem ändras i takt med att beredningen går framåt.