8.1 Inledning

Lestijoki – Mellersta Österbottens pärla

I området för åtgärdsprogrammet för Lestijoki-Pöntiönjoki omfattar Lestijoki (1 378 km²), Pöntiönjoki (207 km²), Viirretjoki (195 km²), Lochteå å (105 km²) och Forsby å (78 km²). För planeringen av vattenvården har 16 å- och älvförekomster och 4 sjövattenförekomster avgränsats som ytvattenförekomster i Lestijoki m.fl. vattendragsområden. För klassificeringen av vattnen och bedömningen av egenskaperna har ytvattenförekomsterna vidare typbestämts bland annat utifrån sjöns areal/åns vattendragsområde samt vattendragsområdets egenskaper.

Hur mår Lestijoki?

Lestijokis huvudfåra, med undantag av det övre loppet samt de små åarna, rinner genom jordbruksdominerade områden, vilket gör att belastningen från jordbruket är särskilt stor i vattendragen. I det övre loppet av Lestijoki vattendrag, i Lestijärviområdet, är skogsbrukets andel av belastningen som orsakas av mänsklig verksamhet betydande. De dikade myrarnas andel av vattendragsområdet är stor. Torvutvinningen i Lestijokis vattendragsområde är exceptionellt liten om man jämför mängden och placering med de övriga vattendragen i närområdet.  Pälsdjursproduktionen är koncentrerad till kusten. 

En väsentlig fråga för vattenvården i Lestijokis nedre lopp och de biflöde som mynnar ut i ån, såsom Kinahrenoja och de övriga älvarna i området, är utöver belastningen av näringsämnen och suspenderat material också surheten och metallbelastningen i anslutning till surheten. En stor del av åkrarna i det nedre loppet ligger på effektivt torrlagda sura sulfatjordar. Surhet bildas tidvis också i skogbevuxna områden. Vattendragen i området har till största delen en brunaktig färg. Vattnets mörka färg påverkas av höga halter av organiskt material och järninnehåll. Vattendragen är också recipientvatten från flera kommunala vattenreningsverk. 

Vattendragen har byggts genom muddring, invallning och bland annat uppdämning för torrläggningen av markens, översvämningsskyddets och energihushållningens behov, vilket har försämrat deras ekologiska status. I Lestijokis huvudfåra finns ett kraftverk, Korpela vattenkraftverk i Kannus i byn Korpela. Dessutom har två kvarnar i ett vattendrag utrustning som producerar el. 

Vattenförekomsten Lestijoki har dock inte förändrats lika mycket som till exempel vattenförekomsterna Kalajoki och Perho å, som har en lägre naturlig sjöprocent än Lestijoki. Lestijoki är representativ för den österbottniska åmiljön och har tagits med i NATURA 2000-nätverket av skyddade områden på grund av sina vattennaturvärden.  I ån lever den akut hotade havsöringen och bland annat vandringssik och nejonöga stiger upp i ån från havet för att leka. Nejonögon stiger också upp i Pöntiönjoki och Koskenkylänjoki. Små åmynningar är också viktiga områden för fiskarnas fortplantning och yngelproduktion.

Hur kan man uppnå god status?

För att uppnå och upprätthålla en god ekologisk status krävs det att halten av näringsämnen och suspenderade ämnen i vattendragen i området för åtgärdsprogrammet för Lestijoki-Pöntiönjoki å sänks, att surhetstopparna i de åar och älvar som lider av försurning lindras och att de höga metallhalterna i vattendragen samtidigt minskar så att det inte förekommer fiskdöd och så att fiskbeståndet kan återställas i de vattendrag där det har försvunnit eller minskat på grund av surhet. Vandringsfiskar (sik, havsöring och nejonöga) ska kunna röra sig i hela Lestijokis vattendragsområde och fiskarna ska ha tillräckligt med fortplantnings- och yngelproduktionsområden. Livsmöjligheterna för kräftbestånden i vattendragen bör också förbättras. Man bör främja sparandet av fåror i naturtillstånd eller liknande och deras strandzoner samt förbättra deras status där det är möjligt. Med tanke på målen för vattenvården är det viktigt att trygga och förbättra åekosystemets funktion och mångfald, inklusive strandzonen. Det är nödvändigt att minska den organiska belastningen av fasta partiklar och annan humus, särskilt i kärlområdena i vattendragsområdet. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider miljökvalitetsnormen enligt den riskbedömning som gjorts med utgångspunkt i långväga transporter och vattendragsområdets egenskaper i flera vattenförekomster i området. Kontrollen av halterna måste fortsätta.

I vattenvården i Lestijoki och Lehtosenjärvi uppmärksammar man att vattendragen ingår i skyddsprogrammet Natura 2000. Lestijokis naturvärden förutsätter i synnerhet att partikelbelastningen i området minskas i hela vattendragsområdet.

För att uppnå och upprätthålla en god status i Lestijokis planeringsområde krävs både grundläggande åtgärder inom vattenvården och mångsidiga kompletterande åtgärder. Med grundläggande åtgärder avses verksamhet som bygger på befintlig lagstiftning eller avtals- och finansieringssystem av permanent karaktär.

Hur påverkar åtgärderna?

I Lestijoki och andra områden har god status uppnåtts i sjön Pitkäjärvi, sjön Kirkkojärvi, nedre delen av Lestijoki, Lehtosenjoki och den centrala delen av Lestijoki. Dessutom har Lehtosenjärvi, Lestijärvi och Lestijokis övre lopp en utmärkt status.

Ytvattnet i Lestijokis planeringsområde förväntas till största delen uppnå god status i slutet av 2027, om den nuvarande gynnsamma utvecklingen fortsätter. Undantag är de små kustälvarna Viirretjoki, Lochteå å, Koskenkylänjoki, Kinahrenoja, som rinner ut i Lestijoki, och Pappilanpuro, som rinner ut i Lestijärvi, som kommer att nå sin målstatus först efter 2027. Risken är dock att belastningen av organiska suspenderade ämnen, humus och surhet i vattendragen ökar i och med klimatförändringens effekter. Den goda statusen har bedömts vara hotad i Lestijokis nedre och mellersta del och Lehtosenjoki.  Även den ekologiska statusen som klassificerats som utmärkt enligt vattenvårdskriterierna för Lestijärvi är hotad utan tillräckliga vattenvårdsåtgärder. 

Genomförandet av de föreslagna åtgärderna ökar trivseln för invånarna i området samt möjligheterna till rekreation och fiske i vattendraget. Förbättrad vattenstatus ökar både nyttan av användningen av vattnet och av ekosystemnytta från vattennaturen oberoende av användningen. Nyttan av användningen kommer yrkesfisket och turismen till del och i form av en värdestegring av strandfastigheterna. Dessutom gynnar det rekreationsanvändningen, vattenmiljöns mångfald, boendetrivseln och vattensäkerheten.

Åtgärderna förbättrar också levnadsförhållandena för hotade arter och bestånd samt ökar den biologiska mångfalden. Lestijokis NATURA-värden beror på statusen för vattnet i Lestijoki.