8.1.1 Lestijokis älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer

Lestijoki skyddas med forsskyddslagen och hör också till skyddsprogrammen för vattendrag som kräver särskilt skydd (Project Aqua-objekt som godkänts av Unesco).  År 1989 utarbetades en naturekonomisk utvecklingsplan, ”Lestijoen vesistön luonnontaloudellinen kehittämissuunnitelma”, för Lestijoki vattendragsområde i samarbete mellan kommunerna, aktörerna och de statliga myndigheterna. Syftet med planen är att bevara vattendragets skyddsvärden, avlägsna och minska faktorer som försämrar vattendragets status och främja näringar som anpassas till vattendragets naturekonomiska användning. 

Lestijoki ingår i skyddsprogrammet Natura 2000, liksom även Lehtosenjärvi och en del av myrområdena i det övre loppet av Lestijoki samt öarna i Lestijärvi. Grunden för valet av Lestijoki till skyddsprogrammet är bland annat naturtyperna i bilaga I till habitatdirektivet; Fennoskandias åar och älvar i naturligt tillstånd, slättåar nedanför bergen, där det finns Ranunculios fluitantis och Callitricho-Batrachium-växtlighet, och älvmynningar samt följande arter i bilaga II till habitatdirektivet; utter och nejonöga samt de flyttfåglar som regelbundet förekommer i Lestijoki. Dessutom nämns andra viktiga växt- och djurarter på datablanketten för Natura -2000.  Lestijokis skyddsvärden kan tryggas med stöd av vattenlagen och forsskyddslagen. Samtidigt genomförs också den naturekonomiska utvecklingsplanen för Lestijoki vattendrag.

Syftet med Lestijokis älvdelegation är att det ska fungera som ett permanent rådgivande samarbetsorgan mellan kommunerna i ådalarna, näringslivet, fiskerihushållningen samt vattenanvändargrupper, olika forskningsinstitut och myndigheterna vid behandlingen av vattendragen som helhet och de åtgärder som vidtas i deras vattendragsområde och som påverkar vattendraget.

Lestijokis älvdelegation grundades 1997 (under uppföljningsgruppens namn). Älvdelegationens verksamhetsområde är Lestijoki, Viirretjoki, Himanganjokis och Pöntiönjokis avrinningsområden. Till älvdelegationens uppgifter hör att:

• kartlägga och föra fram behov, mål, missförhållanden och möjligheter som gäller vattendragen.

• inleda, styra och följa upp forsknings- och planeringsuppgifter i anslutning till yt- och grundvatten.

• behandla och följa upp färdiga undersökningar och planer samt komma fram till nödvändiga lösningar.

• övervaka användningen av yt- och grundvatten och åtgärder som påverkar dem.

• agera samarbetsorgan enligt ramdirektivet för vatten.

• Delegationen kan ta initiativ till inrättandet av en fond som är nödvändig för att främja dess verksamhet och även ta andra initiativ i vattenfrågor.

Delegationen kan också inrätta tillfälliga samarbetsorgan för bland annat mer detaljerad planering. Älvdelegationens möten bereds av en projektgrupp som utöver näringscentralerna består av representanter för alla kommuner, fiskeområdet, skogscentralen, MTK-Keski- Pohjanmaa, Österbottens vatten och miljö rf och samkommunen Korpelan Voima.

I Lestijokis vattendragsområde genomfördes 2009–2011 ett ERUF-finansierat vattenskyddsprojekt.  Målet med projektet ”Elinvoimainen Lestijoen vesistö” (”Livskraftigt vattendrag i Lestijoki”) var att främja vattenskyddet särskilt inom skogsbruket, jordbruket, pälsproduktionen och torvproduktionen samt på glesbygden samt att öka miljöansvaret bland invånarna, semesterfirarna och andra aktörer i Lestijokis avrinningsområde bland annat genom rådgivning samt att planera, presentera och informera om åtgärder för vattenskyddet. För jordbrukets del var de centrala åtgärderna genomförandet av översiktsplanerna för skyddszonerna i Toholampi och Himango, främjandet av skyddszoner och andra specialstödåtgärder inom jordbruket, anvisningar för effektiv och miljömässigt hållbar användning av gödsel samt informationsförmedling och rådgivning om vattenskyddet inom jordbruket. För skogsbrukets del genomfördes vattenskyddsåtgärder i Lestijärvi i området Jokinevanpuro-Lillån, planerade vattenskyddsåtgärder i områdena kring byarna Lahnalampi och Määttälä i Toholampi samt förmedlade information och erbjöd rådgivning om vattenskyddet inom skogsbruket. Inom pälsproduktionen främjade man återanvändningen av gödsel från pälsdjur samt förmedlade information och erbjöd rådgivning om vattenskyddet inom pälsproduktionen. Rådgivning gavs också om behandlingen av avloppsvatten från gles- och fritidsbebyggelse och en generalplan för behandlingen av avloppsvatten i byn Syri gjordes upp tillsammans med Lestijärvi kommun. Dessutom ordnades evenemang, temadagar, tävlingar och ett seminarium kopplade till vattenskyddet, man främjade vattenskyddet inom torvproduktionen och man förberedde projekt som främjar rekreationsanvändningen. Inom projektet producerades också en handbok för vattenvården ”Meidän joki”, generalplaner för våtmarker inom jordbruket för Himango, Kannus, Toholampi och Lestijärvi, en rekommendation om behandling och återanvändning av gödsel i Lestijokis avrinningsområde samt undervisningsmaterial för gymnasiet, högstadiet och lågstadiet.

Kolmen VYYHTI-projekten främjade restaurering av vattendrag genom att utforma åtgärder för att förbättra vattenstatusen, genomföra småskaliga restaureringsåtgärder och uppmuntra aktörer på landsbygden att på eget initiativ övervaka miljöns tillstånd. Med hjälp av de vattendragsområdesplaner som utarbetats inom ramen för projektet strävar man efter att minska de utmaningar som översvämningsriskerna och avrinningsvattnen medför samt belastningen från avrinningsområdet. Genom förebyggande åtgärder främjas rekreationsanvändningen av stränder och vattendrag och strandnaturens livskraft tryggas. I projektet utreddes den externa belastningen på Lestijärvi med hjälp av vattenprover. Med utgångspunkt i belastningsutredningen kan de kommande restaureringarna av vattendragsområdena prioriteras. I Lehtosenjoki genomfördes en kartläggning av vattendragsområdet, vars syfte var att utreda bland annat delvattendragsområdenas utloppspunkter och deras vattendragsområde samt identifiera områden som är känsliga för erosion. Med utgångspunkt i uppgifterna från kartläggningen kan vattenskyddsåtgärderna riktas och dimensioneras på ett effektivt sätt. Dessutom fortsatte samarbetet med skolorna i Lestijärvi.

Den fiskeriekonomiska restaureringen av Lestijokis nedre lopp i anslutning till upphävandet av flottningsstadgan för Lestijoki blev klar 2017. Fiskvägen som passerar Korpela kraftverk öppnades 2014 och fiskvägen i dammen i Roukalakoski 2020. Samkommunen Korpelan Voima anhängiggjorde 2018 en ansökan till regionförvaltningsverket om tillbyggnad av vattenkraften i Korpelankoski. I Lehtosenjoki gjordes 2017–2018 småskaliga restaureringar genom grusning och stenläggning av rensade forsar och en restaureringsplan för hela ån utarbetades (VYYHTI-projektet).  Restaureringsplanen för Härkäoja färdigställdes 2020 (projektet Österbottens Näringshjul). Dessutom har möjligheterna att restaurera bäckar som mynnar ut i Lestijoki kartlagts under den andra vattenvårdsperioden. Motsvarande kartläggning för Himango färdigställdes 2020. En förstudie om en fiskväg förbi Parkkikoski kraftverksdamm i Toholampi har slutförts. Tervasenjärvi restaurerades 2015–2018 genom att avlägsna vattenvegetation och torvflak från sjön. Restaureringarna kommer att fortsätta under de kommande åren. Även i Jokelanlahti i Lestijärvi har man avlägsnat vattenvegetation för att bromsa igenväxningen. Hiilipörssi ry inledde 2019 restaureringen av Jouttenneva-Tummuneva vid Lehtosenjoki i samarbete med Forststyrelsen. I och med restaureringen minskar också belastningen på dikade myrar.