-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
8.2.3 Vattnens kemiska status
Alla vatten i området har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen.
Vattendragens avrinningsområden i planeringsområdet domineras av torv och vattendragen är humushaltiga, vilket ökar kvicksilverhalten i fiskarna. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider enligt mätningar miljökvalitetsnormen i Kirkkojärvi, Lehtosenjärvi och Lestijokis nedre lopp och är så höga att de bör hållas under uppsikt i Lestijärvi. Dessutom har 16 förekomster en sämre kemisk status än god på grund av risken för långväga transport av kvicksilver och naturförhållandena.
På grund av belastningen av kadmium (Cd) och/eller nickel (Ni) orsakad av dränering av sura sulfatjordar har Lochteå å (Cd) och Kinarehenoja (Ni) enligt mätningar dålig kemisk status (tabell 8.2.3). Cd-halterna i Lochteå å och Ni-halterna i Kinarehenoja är så höga att de bör hållas under uppsikt. Dessutom har halterna med utgångspunkt i andelen sura sulfatjordar i vattendragsområdet och markanvändningen bedömts överskridas i Forsby å.
När det gäller kvalitetsnormerna känner man inte till eller kan bedöma att det har skett några förändringar i kvicksilverhalten i fisk i förhållande till gränsvärdena. När det gäller kadmium sjönk halterna under gränsvärdena i Kinarehenoja. Förändringarna i den kemiska statusen påverkade inte, eftersom alla förekomster klassificeras som sämre än bra på grund av PBDE-föreningar.
Tabell 8.2.3 Ytvatten i Lestijoki-Pöntiönjoki åars avrinningsområde, vars kemiska status enligt mätningar är sämre än god samt ämnen som försämrar vattenförekomstens status och halterna av dem (gränsvärden för halten presenteras inom parentes) och den huvudsakliga orsaken till överskridningen.
Namn |
Åtgärdsprogram-område |
Ämnet som försämrar statusen mest |
Halten av ämnet som försämrar statusen (gränsvärde inom parentes) |
Huvudsaklig orsak till att halten av ämnet överskrids |
Lochteå å |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Kadmium (Cd) |
0,25 µg/l |
marktorrläggning av sura sulfatjordar |
Kinarehenoja |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Nickel (Ni) |
6,2 µg/l |
marktorrläggning av sura sulfatjordar |
Lestijoki ås nedre del |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Kvicksilver (Hg) |
0,30 mg/kg |
risk för fjärrtransport samt naturförhållanden |
Kirkkojärvi |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Kvicksilver (Hg) |
0,33 mg/kg |
risk för fjärrtransport samt naturförhållanden |
Lehtosenjärvi |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Kvicksilver (Hg) |
0,44 mg/kg |
risk för fjärrtransport samt naturförhållanden |
Lestijärvi |
Lestijoki-Pöntiönjoki |
Bromerade difenyletrar |
0,42 µg/l |
risk för fjärrtransport |