8.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdsperioden 

På samma sätt som under den andra planeringsomgången har man också nu bedömt betydande tryck, det vill säga faktorer som försämrar statusen, som vatten i sämre än gott tillstånd är utsatta för, men också vad som orsakar det. På den här grunden kan man skilja de vattenförekomster där målet för vattenvården sannolikt uppfylls utan nya åtgärder, från dem där bevarandet eller uppnåendet av målstatusen kräver nya åtgärder. I tabell 8.3.1a presenteras betydande belastning i planeringsområdet Lestijoki-Pöntiönjoki. Detaljerad information finns i datasystemet för vattenförekomster, som kan nås via webbplatsen ”Vaikuta vesiin” (www.ymparisto.fi/vaikutavesiin > Vesienhoito), på finska. 

Tabell 8.3.1a Betydande tryck på de klassificerade vattenförekomsterna inom Lestijoki-Pöntiönjoki åars planeringsområde. Vattenförekomsterna har indelats i sjöar och i åar och älvar samt deras antal sammanlagt (st.) har angetts.

 Målet är att bevara en utmärkt status i tre (Lestijärvi, Lestijokis övre lopp och Lehtosenjärvi) och att bevara en god status i fem vattenförekomster (2 sjöar och 3 åar). För de övriga är målet att uppnå en god status (Tabell 8.3.1b).

Tabell 8.3.1b Statusmålen för de ytvattenförekomster inom Lestijoki-Pöntiönjoki åars planeringsområde som har betraktats i åtgärdsprogrammet. De kraftigt modifierade vattenförekomsterna har bedömts i förhållande till den maximala potentialen. I tabellen presenteras antalet vattenförekomster för varje statusmål.

Inom planeringsområdet Lestijoki-Pöntiönjoki har följande åar och sjöar inte god ekologisk status eller god ekologisk potential: 

• Åar: Pöntiönjoki, Lochteå å, Viirretijoki, Koskenkylänjoki, Härkäoja, Kivioja, Mato-oja, Salinoja, Saroja, Yyänoja och Pappilanpuro

• Kraftigt modifierade vattendrag: Kinarehenoja

Dessutom kan man anse att Lestijärvis utmärkta och Lestijokis mellersta och nedre lopp samt Lehtosenjokis och Kirkkojärvis goda status riskerar att försämras. 

Eutrofieringen och belastningen av fasta partiklar försämrar i synnerhet tillståndet i åar vid kusten, i Lestijokis mellersta och nedre lopp samt i små åar och bäckar som mynnar ut i Lestijoki. Den sura marken försämrar i synnerhet statusen i de små och medelstora åarna vid kusten samt tidvis också i Lestijokis nedre lopp. Dessutom påverkar rensningar, bearbetning av strandzonen, vandringshinder och många andra strukturella faktorer statusen i flera vattenförekomster. I åarnas övre lopp har skogsbruket och dikningarna försämrat vattnens status. En karakteristisk belastare i området är också pälsdjursuppfödningen. 

För att uppnå god ekologisk status i Lestijoki-Pöntiönjoki-området krävs:

• Halterna av näringsämnen och fasta partiklar i vattendraget måste bli klart lägre.

• Surhetstopparna ska minskas i de åar som lider av försurning och samtidigt ska de höga metallhalterna i vattendraget minskas så att fiskdöd inte längre förekommer och så att fiskbeståndet kan återställas i de delar av vattendraget där det har försvunnit eller gått tillbaka på grund av surheten.

• Vandringsfiskar (sik, havsöring och nejonöga) ska kunna röra sig i hela Lestijokis vattendragsområde och fiskarna ska ha tillräckligt med fortplantningsområden.

• Livsmöjligheterna för kräftbestånden i vattendragen måste förbättras.

• Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner ska bevaras och deras status ska förbättras där det är möjligt.

• Åekosystemets funktion och mångfald, inklusive strandzonen, ska tryggas och förbättras i synnerhet när det gäller att förbättra tillståndet i medelstora och små åar.

• Den organiska belastningen av fasta partiklar och humus ska minskas särskilt i vattendragsområdets källflöden och ökningen av vattnens färgvärden ska stoppas

• I vattenvården i Lestijoki uppmärksammar man att ån ingår i skyddsprogrammet Natura 2000. Åns naturvärden förutsätter i synnerhet att partikelbelastningen i området minskas i hela vattendragsområdet.

• Fiskbeståndet i Lestijärvi ska vårdas på ett ekologiskt och fiskeriekonomiskt hållbart sätt.

• Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider miljökvalitetsnormen enlig den riskbedömning som gjorts med utgångspunkt i långväga transporter och vattendragsområdets egenskaper i flera vattenförekomster i området. Kontrollen av halterna måste fortsätta.

Statusmål för åar

Målet för Lestijoki och Lehtosenjoki är att upprätthålla en god eller utmärkt status. I dessa vattendrag förutsätter en förbättring eller upprätthållande av statusen att belastningen eller andra åtgärder som försämrar statusen inte ökas. I dessa åar är belastningen relativt liten och fåran och strandzonen är i relativt naturligt tillstånd. Åarna kan dock ha drabbats av exempelvis sand, humusbelastning eller gamla rensningar på grund av dikningar i avrinningsområdet, varför det kan finnas behov av restaurering. I Lestijokis nedre lopp kumuleras belastningens effekter och dessutom förekommer tidvis surhetsskador och näringshalterna är klart förhöjda. Mål: Ombesörjande eller ökning av mångfalden i åar och tillhörande strandzon, minskning av halterna av näringsämnen och suspenderade ämnen med 0–40 procent. En del av åarna är och en del kan genom mindre åtgärder som minskar belastningen och sparar på strandnaturen till och med uppnå en utmärkt status. Å andra sidan kan särskilt Lestijokis tillstånd anses hotat på grund av belastningen.    

En del av de små åarna i Lestijokis vattendragsområde belastas så mycket av jord- och skogsbruket och av olika sorters punktbelastning att god status inte har uppnåtts. I åarna kan det också förekomma betydande strukturella förändringar, såsom rensningar och dammar. Förbättring av åarnas tillstånd förutsätter oftast en tydlig minskning av näringsbelastningen och belastningen av fasta partiklar och å andra sidan strukturella förbättringar, såsom avlägsnande av vandringshinder samt ökad mångfald i fåran och strandzonen. Mål: minska koncentrationerna av näringsämnen, fasta partiklar och humus med 30–60 procent. Den ekologiska statusen kan också förbättras genom att öka och bevara mångfalden i åfårorna och strandzonen, vilket också minskar spridningen av fasta partiklar i ån. Dessutom bör miniminivån för pH-värdet under en längre period vara över 5,5. Dessa vattendrag är Härkäoja, Kivioja, Mato-oja, Salinoja, Saroja, Ypyänoja och Pappilanpuro

Det centrala problemet med åar som rinner i områden med alunjord (sur sulfatjord) är surheten. Statusen i dessa åar och älvar är bara otillfredsställande. När det gäller surheten har det under de senaste åren funnits gynnsamma tecken när det gäller utvecklingen, vilket har lett till att åarnas tillstånd har förbättrats. Det kan dock handla om en särskilt gynnsam period, eftersom det grundläggande problemet inte har försvunnit. För att förbättra statusen i detta område krävs i första hand att försurningen minskas samt i andra hand att näringshalterna minskas och livsmiljöerna restaureras. Genom att lindra surhetsskadorna minskar man också halterna av skadliga metaller. Mål: ett pH-minimum över 5,5 under en längre period; en minskning av fosforhalterna med 30–70 procent samt en ökning av mångfalden i fårorna och strandzonen. Dessa vattenförekomster är Koskenkylänjoki, Lochteå å, Viiretjoki och Pöntiönjoki.  

Statusmål för sjöar

Lestijärvi har tills vidare klassificerats som av utmärkt status, eftersom en stor del av de kvalitetsfaktorer som mäter statusen, såsom näringshalterna och fiskbeståndet, ger uttryck för förhållanden som nästan är jämförbara med naturtillstånd. På lång sikt har det dock ansamlats organisk belastning i sjön till följd av markanvändningen, vilket småningom har förändrat förhållandena i sjön. Kvävehalterna och färgvärdena har varit på uppgång, likaså i sjöns strandzon, till exempel i vattenvegetationen har man observerat förändringar som talar för en långsam eutrofieringsutveckling. På grund av sina egenskaper kan Lestijärvi betraktas som en sjö som är känslig för belastning och förorening och därför får belastningen inte under några omständigheter ökas. Sjöns vattenkvalitet är också av central betydelse för vattenkvaliteten och den ekologiska statusen i Lestijoki nedanför. Mål: Undvikande av åtgärder som försämrar statusen på stränder och avrinningsområden, bibehållande av halterna av näringsämnen och klorofyll, vilket förutsätter att näringsbelastningen minskar och att man får stopp på att vattnets färg mörknar. Ett livskraftigt och mångsidigt fiskbestånd. 

Lehtosenjärvi och Pitkäjärvi är sjöar i källflödena i sina avrinningsområden. Belastningen från Lehtosenjärvi är tämligen liten och till exempel sjöns stränder är skyddade, vilket främjar bevarandet av den ekologiska statusen. Det finns mindre information om Pitkäjärvi, men även belastningen på den sjön är enligt belastningsgranskningen ganska liten. Mål: Undvika åtgärder som försämrar statusen i avrinningsområdet.

Det största problemet i Iso-Lemmistö är att stoppa den sänkning av vattennivån som belastningen från avrinningsområdet har accelererat. Kirkkojärvi å sin sida är en utvidgning av Lestijoki av genomströmningstyp, vars vattenkvalitet och ekologiska status i stor utsträckning bestäms av Lestijokis, som ligger ovanför. Kvicksilverhalterna i abborre i Kirkkojärvi överskrider gränserna för miljökvalitetsnormerna. Mål: Restaurering av Iso-Lemmistö med flera mål och undvikande av åtgärder som försämrar miljön i vattendragsområdet. Kirkkojärvis status bestäms utifrån målen för restaureringen av Lestijoki. 

Statusmål för kraftigt modifierade och konstgjorda vattendrag 

Kinarehenoja är en kraftigt förändrad åvattenförekomst, där det är svårt att minska de skadliga konsekvenserna av vattenbyggande. Ån lider kraftigt av surhetsskador och belastning av näringsämnen och partikelbelastning och belastar därmed också Lestijoki nedanför. För att uppnå en god status krävs det att vattenkvaliteten förbättras och framför allt att surhetsskadorna minskar. Man har bedömt att surhetsskadorna kan minskas genom att höja lågvattenståndet med hjälp av grunddammar. Mål: pH-minimi över 5,5 under en längre period. 

I planeringsområdet för Lestijoki klassificerades sammanlagt 20 vattenförekomster under den andra planeringsperioden, av vilka målet god ekologisk status före 2021 sattes för fem vattenförekomster med sämre än god status. Av dessa uppnådde ingen vattenförekomst målet före 2021. En vattenförekomst (Iso-Lemmistö) klassificerades inte alls.