8.4.1 Åtgärder enligt sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I Lestijokis m. fl. vattendragsområden är samhällenas andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 1,5 procent och av kvävebelastningen cirka 2,5 procent. Dessutom förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala fosforbelastningen i Lestijokis vattendrag är cirka 4,5 procent och av den totala kvävebelastningen 2 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för samhällena och glesbebyggelsen i Lestijokis vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabellerna 8.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De vattenvårdsåtgärder för samhällen och glesbebyggelse som föreslagits för Lestijoki och deras antal är:

Drift och underhåll av anläggningar: Rekommendationer för antalet åtgärder i samhällena när det gäller användningen och underhållet av anläggningarna för 5 400 invånare.

Stängning av vattenreningsverk och centralisering av behandlingen av avloppsvatten har föreslagits som en åtgärd och personekvivalenten för den uppskattade mängden är 12 000.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: sanering av 2 anläggningar i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av hanteringen av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (samhällen): För planeringsområdet rekommenderas två kontrollprogram under den tredje vattenvårdsperioden.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 743 fastigheter utanför avloppsnätet.

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 810 fastigheter utanför avloppsnätet.

Tabell 8.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader sammanlagt

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Drift och underhåll av anläggningar

5 400

Invånare (inv)

-

697 000 €

697 000 €

Stängning av reningsverk och centralisering av behandling av avloppsvatten

12 000

Personekvivalent (PE)

*

*

*

Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem

2

(antal)

 270 000 €

-

15 000 €

Effektivering av hantering av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön

2

Kontrollprogram (antal)

*

*

*

 

Tabell 8.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelse inom Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader sammanlagt

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten

743

Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)

5 792 000 €

-

351 000 €

Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten

810

Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)

-

470 000 €

470 000 €

 

Jordbruk

I planeringsområdet för Lestijoki med flera hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastningen. För att uppnå målsättningarna för vattenvården förutsätts det att man på dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I Lestijoki med flera områden är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen hela 59 procent och av kvävebelastningen cirka 45 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för jordbruket i Lestijoki vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 8.4.1c. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för Lestijoki och deras antal är följande kompletterande åtgärder:

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås vallodling på torvåkrar på 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 2 200 ha.

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 5 100 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man på arealen för åtgärden uppmärksammat arealen för minskning av växtskyddsmedel.

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 2 500 hektar.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man på området ska behandla cirka 102 000 m³ gödsel per år.

Investeringar i bearbetning av gödsel: 8 avskiljningsanläggningar föreslås i planeringsområdet.

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 4 500 hektar per år.

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 84 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 200 hektar.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att tre projekt genomförs i planeringsområdet under vattenvårdsperioden.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 160 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meters skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 140 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 1 300 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 17 000 ha.

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att cirka 300 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 200 hektar.

Tabell 8.4.1c Antalet åtgärder inom jordbruket i Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader

sammanlagt

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk

2 200

ha/år

 

762 000 €

762 000 €

Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker

5 100

ha/år

 

816 000 €

816 000 €

Fånggrödor

2 500

ha/år

-

250 000 €

250 000 €

Bearbetning av gödsel

102 000

kubik/år

 -

204 000 €

204 000 €

Investeringar för bearbetning av gödsel

8

utrustning/anläggning, antal/period

400 000 €

-

35 000 €

Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel

4 500

ha/år

 -

158 000 €

158 000 €

Våtmarker inom jordbruk

84

ha/period

1 218 000 €

39 000 €

144 000 €

Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter

200

ha/år

 -

 30 000 €

 30 000 €

Naturenlig grundtorrläggning

3

Antalet projekt/period

113 000 €

-

10 000 €

Skyddszoner inom jordbruket

160

ha/år

 -

56 000 €

56 000 €

Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket

140

personer/år

 -

74 000 €

74 000 €

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer)

1 300

ha/period

390 000 €

-

64 000 €

Växttäcke under vintern

17 000

ha/år

-

850 000 €

850 000 €

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel)

300

ha/år

 -

11 000 €

11 000 €

Reglerad dränering på torvåkrar som redan är i bruk

200

ha/period

 506 000 €

16 000 €

60 000 €

 

Pälsdjursproduktion

År 2019 fanns det uppskattningsvis 850 pälsfarmer i Finland, som alla fanns i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten. De flesta av dem ligger i avrinningsområden nära kusten. Man har inte kunnat bedöma pälsfarmernas produktionsuppgifter med nödvändig regional precision och därför behandlas näringen och behovet av åtgärder inom den som en helhet i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1. Endast antalet gårdar har kunnat bedömas på planeringsområdesnivå.

Utbudet av åtgärder inom pälsproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Rådgivning i anslutning till effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer: Det föreslås att rådgivning ska ges till 15 gårdar per år inom planeringsområdet för Lestijoki med flera vattendrag. Det föreslås att alla pälsdjursgårdar i området ska delta i samrådet tre gånger mellan 2022 och 2027. Den årliga kostnaden för åtgärden uppskattas till cirka 6 000 euro.

Andra åtgärder rörande pälsproduktion presenteras i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1.

Markbunden försurning

Markens surhet påverkar Lestijokis nedre lopp, Kinahrenoja och andra små åar i området som rinner ut i havet. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på detta område är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna blev färdiga 2016. Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar.

Antalet åtgärder och kostnaderna för bekämpning av försurning i Lestijoki vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 8.4.1d. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för bekämpning av markens surhet som rekommenderas för Lestijoki är:

Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar, det vill säga 800 ha.

Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 5 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket.  

Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning: Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 4 500 ha.

Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Det är tänkt att riskkartläggningar ska göras på 2 200 ha per år.

Tabell 8.4.1d Antalet åtgärder för bekämpning av surhet inom Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd Antal Enhet Investerings-kostnader sammanlagt Drifts-kostnader sammanlagt Kostnader per år
Vallodling på sura sulfatjordar 800 ha/år - 52 000 € 52 000 €
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet 5 000 ha - 750 000 € 750 000 €
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet 4 500 ha 17 130 000 € 900 000 € 2 387 000 €
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar 2 200 ha - 55 000 € 55 000 €

 

Skogsbruk

I Lestijokis vattendragsområden med flera är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 34 procent och av kvävebelastningen cirka 46 procent. I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. Åtgärderna i Lestijokis vattendragsområde har planerats med beaktande av hela vattendragsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering.

Antalet åtgärder inom skogsbruket och kostnaderna för dem i Lestijoki vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 8.4.1e. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom skogsbruket i Lestijoki och deras antal är:

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för Lestijoki innebär det totalt cirka 2 490 hektar.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i Lestijokis planeringsområde är cirka 84 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Det rekommenderas att åtgärden genomförs på cirka 496 ha per år och sammanlagt cirka 22 vattenskyddskonstruktioner under vattenvårdsperioden.

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I Lestijokiområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 29 markägare per år.

Tabell 8.4.1e Antalet vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket i Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader sammanlagt

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården

2490

ha/period

187 000 €

12 000 €

29 000 €

Skyddszoner för föryngringsavverkningar

84

ha/period

361 000 €

5 000 €

36 000 €

Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket

496

ha/år

 -

4 000 €

4 000 €

Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket

22

st. vattenskydds-konstruktion/period

40 000 €

-

3 000 €

Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket

29

pers./år

-

5 000 €

5 000 €

 

Torvproduktion

I Lestijokis vattendragsområde är torvutvinningens andel av vattendragens totala fosforbelastning och totalkvävebelastning mycket liten, hos båda endast cirka 0,1 procent. I Lestijokis vattendragsområde finns två torvproduktionsområden som har miljötillstånd som gäller tills vidare. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. I båda torvproduktionsområdena som är verksamma i Lestijokis vattendragsområde används översilningsfält året om. Torvproduktionen har minskat under de senaste åren.

Antalet åtgärder inom torvproduktionen och kostnaderna för dem i Lestijoki vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabell 8.4.1f. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom torvproduktionen i Lestijoki och deras antal är:

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning) presenteras på sammanlagt 135 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och) 96 ha.

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 231 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 231 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det. Reglering av vattenföringen finns i torvproduktionsområdena i Lestijokis vattendragsområde.

Tabell 8.4.1f Antalet åtgärder för torvproduktionen inom Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Dikat ytavrinningsfält med pumpning

135

Produktionsområden ha

-

7 000 €

7 000 €

Odikat ytavrinningsfält med pumpning

96

Produktionsområden ha

-

5 000 €

5 000 €

Grundkonstruktioner för vattenskyddet

231

Produktionsområden ha

-

24 000 €

24 000 €

Reglering av vattenföring

231

Produktionsområden ha

-

2 000 €

2 000 €

 

Vattenbyggande, reglering och restaureringar

Målet för iståndsättningen av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.

Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.

Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.

Målen för utvecklingen av regleringspraxisen kan vara mycket varierande och samma objekt kan ha flera mål. Målen kan till exempel vara att förbättra rekreationsvärdet i en reglerad sjö, utnyttja vattenkraften effektivare, hantera risker för översvämning och torka, förbättra dräneringen i vattendragets närområde, förbättra vattendragets ekologi eller minska såväl de ekologiska som morfologiska olägenheterna som korttidsregleringen orsakar. Även klimatförändringen har medfört behov av att ändra regleringspraxisen.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för Lestijoki och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 8.4.1g. Tabellen visar även kostnaderna för åtgärderna. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Restaurering av eutrofierade sjöar

Restaureringen av Tervasenjärvi i Lestijärvi genomfördes 2016–2018 bland annat genom att avlägsna torvflak från sjön. Den exceptionella restaureringsmetoden lyckades bra och sjöns öppna vattenareal ökade betydligt. Restaureringen av sjön fortsätter under de kommande åren. Under 2017–2019 har man avlägsnat vattenvegetation i Jokelanlahti i Lestijärvi. De genomförda skötselåtgärderna bidrar till att förbättra vattenutbytet och ökar vattennaturens mångfald i området.  Belastningsutredningen för Lestijärvi gjordes 2018 och under den tredje vattenvårdsperioden är målet att genomföra olika typer av vattenskyddsprojekt och restaureringsprojekt (bland annat Iso-Lemmistö och Lestijärvi) för att förbättra statusen för vattenförekomsterna i området och trygga deras nuvarande status.

Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten

Fiskeriekonomiska restaureringar av åfåran gjordes i samband med att flottningsstadgan för Lestijoki upphävdes 2004–2005 i Lestijärvi och Toholampi kommun.  Restaureringsarbetet i området kring städerna Kannus och Kalajoki (Himanka) avslutades 2017. Behovet av ytterligare restaureringar, exempelvis i den övre delen av Lestjoki, kommer att bedömas och genomföras före utgången av 2027. Fiskvägen vid Korpela kraftverk färdigställdes 2014 och fiskvägen i Roukalakoski i Tomujokiförgreningen 2020. I Lehtosenjoki gjordes småskaliga restaureringar 2017–2018 och avsikten är att fortsätta restaureringarna under de kommande åren.  I åarna i området (Himankajoki, Saroja, Salinoja och Härkäoja) har man gjort förutredningar och planer som åtminstone delvis förverkligas 2022–2027.  Arbetet med att utreda möjligheterna att restaurera små åar vid kusten inleds och restaureringarna genomförs under den tredje perioden.

Åtgärder som underlättar fiskvandringen

Dammen vid Parkkikoski kraftverk i Lestijoki har konstaterats vara ett vandringshinder för fiskar under låg- och medelvattenföringen. Kraftverket har inte varit i tillståndspliktigt bruk under de senaste åren och myndighetsförhandlingar för att utveckla området har inletts. Fiskarnas vandring i området tryggas genom separat planerade åtgärder senast 2022–2027.

Tabell 8.4.1g De föreslagna åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag inom Lestijoki m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027.

Åtgärd

Antal

Enhet

Investerings-kostnader sammanlagt

Drifts-kostnader sammanlagt

Kostnader per år

Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2)

4

antalet vattenförekomster

75 000 €

2 000 €

7 000 €

Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd 1–5 m)

1

antalet konstruktioner

20 000 €

-

1 000 €

Restaurering av stora eutrofierade sjöar (areal större än 5 km2)

1

antalet vattenförekomster

1 169 000 €

129 000 €

212 000 €

Restaurering av små eutrofierade sjöar (areal mindre än 5 km2)

1

antalet vattenförekomster

62 000 €

5 000 €

9 000 €

Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²)

3

antalet vattenförekomster

64 000 €

2 000 €

6 000 €

 

Industri och företagsverksamhet

Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.