9.1.1 Perho ås älvdelegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer

Perho ås älvdelegation, som består av representanter för kommunerna och landskapsförbunden samt för myndigheter och organisationer som behandlar miljöfrågor, inrättades 1996. Förhandlingsdelegationen ska fungera som ett permanent rådgivande samarbetsorgan mellan kommunerna i ådalen, näringarna, fiskerihushållningen samt olika användargrupper av vattendraget och myndigheterna vid behandlingen av vattendraget som helhet och de åtgärder som vidtas i deras vattendragsområde och som påverkar vattendraget. Till älvdelegationens uppgifter hör att:

• kartlägga och presentera behoven, målen, missförhållandena och möjligheterna i Perho ås och Kelviå ås vattendrag

• inleda, förvalta och övervaka forsknings- och planeringsverksamhet

• behandla och följa upp färdiga undersökningar och planer samt komma fram till nödvändiga lösningar

• följa upp användningen av vattendragen och åtgärder som vidtas som påverkar dem

• agera samarbetsorgan i Perho ås och Kelviå ås område enligt ramdirektivet för vatten

Förhandlingsdelegationen kan också inrätta tillfälliga samarbetsorgan för bland annat mer detaljerad planering. Förhandlingsdelegationens möten bereds av en projektgrupp som utöver näringscentralerna består av representanter för alla kommuner, fiskeområdet, MTK-Keski-Pohjanmaa samt Österbottens vatten och miljö rf.

Fonden för Perho å har inrättats för att främja, genomföra och delfinansiera projekt enligt älvdelegationens mål. Fonden har en ledningsgrupp som består av representanter för medlemskommunerna samt experter från Österbottens vatten och miljö rf och NTM-centralen och som beslutar om användningen av pengarna. Understöd från fonderna kan sökas för olika projekt året om.

De projekt som finansieras måste på ett omfattande sätt gynna sina vattendrags avrinningsområden. De kan också vara modellprojekt vars resultat kan tillämpas även på andra ställen. Finansieringsobjekten är samarbetsprojekt där fondernas andel är en del av de totala kostnaderna.  Fondens verksamhet samordnas av Österbottens vatten och miljö rf.

Kolmen VYYHTI-projekten främjade restaurering av vattendrag genom att utforma åtgärder för att förbättra vattenstatusen, genomföra småskaliga restaureringsåtgärder och uppmuntra aktörer på landsbygden att på eget initiativ övervaka miljöns tillstånd. Med hjälp av de vattendragsområdesplaner som utarbetats inom ramen för projektet strävar man efter att minska de utmaningar som översvämningsriskerna och avrinningsvattnen medför samt belastningen från vattendragsområdet. Genom förebyggande åtgärder främjas rekreationsanvändningen av stränder och vattendrag och strandnaturens livskraft tryggas. Projektet omfattade en plan för restaurering av Patanajoki och en kartläggning av våtmarker i Halso. Inom VYYHTI-projektet utarbetades en restaureringsplan för Forsbackankoskis bifåror i Perho å, en kartläggning av bäckrestaureringen i Kivioja och en restaureringskartläggning av Nuolisenjärvi. Dessutom främjade man planeringen av restaureringen av Vähäjärvi i Kelviå och genomförde slåtter av vattenvegetationen i Keiskijärvi.  I projektet Österbottens Näringshjul kartlades våtmarksobjekt i Lochteå och Kaustby, där också en våtmarksplan utarbetades.

Perho ås flottningsstadga upphävdes 1996. I samband med projektet restaurerades forsarna och strömdragen i Perho å och dess biflöden i Kaustby, Vetil, Halso och Perho kommun. En fiskeriekonomisk restaurering av Perho ås nedre lopp genomfördes som ett fiskerimyndighetsprojekt 1999–2003. Andra restaureringar av vattendrag har gjorts bland annat i Vähäjärvi, Keiskinjärvi, Köyhäjoki, Ullava å, Halsuanjärvi, Ullavasjön, Norpanjärvi, Patananjärvi, Komanteenjärvi, i sjögruppen i Perho ås mellersta del och i Perho kommuns område i Perho å.

Skyldigheten att reglera sjögruppen i Perho ås mellersta del 2017–2019 handlade om att restaurera kräftornas utbredningsområden i Perho ås huvudfåra och i området för sjögruppen i den mellersta delen. Till skyldigheten hör också att plantera ut 35 000 könsmogna kräftor i regleringsprojektets influensområde. I anslutning till regleringsdammen i sjögruppen byggdes en fiskväg 2006.  För att effektivera fiskvägens funktion färdigställs 2021 ett system för extra bevattning av fiskvägen, som innebär att man ökar vattenföringen i Kaitfors gamla fåra under vandringsfiskarnas lekvandring i september-oktober. Fiskarnas och nejonögonens vandringar i vattendraget främjas av ändringarna i regleringen av Kaitfors kraftverk.

Tillståndsvillkoren för reglering av de konstgjorda sjöarna Patana, Venetjoki och Vissavesi ändrades genom ett beslut av regionförvaltningsverket 2018.  De nya tillståndsvillkoren kommer att göra det möjligt att utveckla en reglering av de konstgjorda sjöarna med hänsyn till rekreations- och vattenförvaltningsmålen.

Sommaren 2019 genomfördes småskaliga restaureringar av strömmande vatten i Ullava å, bland annat genomfördes grusning av öringarnas lekområden och stenläggning av yngelområden. Restaureringsprojektet i Haapajärvi i Vetil fick tillstånd av regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2020. Planeringen av restaureringen av Jängänjärvi har inletts och projektet genomförs under de närmaste åren. Utredningen av restaureringsbehovet i Patanajokis nedre del färdigställdes 2018 och i området kommer man att göra småskaliga fiskeriekonomiska restaureringar under de närmaste åren.