9.4.1 Åtgärder per sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I Perho ås med flera vattendragsområde är samhällenas andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 1 procent och av kvävebelastningen cirka 4 procent. Dessutom förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala fosforbelastningen i Perho ås vattendrag är cirka 7 procent och av den totala kvävebelastningen 3 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för samhällena och glesbebyggelsen i Perho ås m.fl. vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabell 9.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De vattenvårdsåtgärder för samhällen och glesbebyggelse som föreslagits för Perho å och deras antal är:

Drift och underhåll av anläggningarna: Rekommendationer för antalet åtgärder i samhällena gällande användningen och underhållet av anläggningarna för 7 010 invånare.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: 4 saneringar av anläggningarna i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 1 179 fastigheter utanför avloppsnätet.

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 1 201 fastigheter utanför avloppsnätet.

Tabell 9.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom Perho ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Drift och underhåll av anläggningar	7010	Invånare (inv)	-	1 052 000 €	1 052 000 €
Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem	4	Anläggningar som ska saneras (antal)	348 000 €	-	19 000 €

 

Tabell 9.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen inom Perho ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten	1179	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	9 236 000 €	-	560 000 €
Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten	1201	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	-	705 000 €	705 000 €

 

Jordbruk

I vattendragsområdet för Perho å med flera hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastningen. För att uppnå målsättningarna för vattenvården krävs det att man på dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I Perho ås vattendragsområde med flera är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen hela 54 procent och av kvävebelastningen cirka 40 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för jordbruket i Perho å vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 9.4.1c. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

 

De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för Perho å och deras antal är följande kompletterande åtgärder:

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås gräsmark på torvåkrar till 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 6 300 ha.

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 6 500 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man i åtgärdens areal beaktat arealen för minskning av växtskyddsmedel.

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 3 300 hektar.

Investeringar i bearbetning av gödsel: För området föreslås 15 separeringsanläggningar och 3 biogasanläggningar.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 204 000 m³ gödsel per år i planeringsområdet.

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 6 000 hektar per år.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att tre projekt genomförs i planeringsområdet under vattenvårdsperioden.

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 84 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 300 hektar.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 330 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 210 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 22 700 ha.

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att cirka 400 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 300 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 700 hektar.

Tabell 9.4.1c Antalet kompletterande åtgärder inom jordbruket i Perho ås m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. 

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk	6300	ha/år	-	2 214 000 €	2 214 000 €
Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker	6 500	ha/år	-	1 040 000 €	1 040 000 €
Fånggrödor	3 300	ha/år	-	330 000 €	330 000 €
Investeringar för bearbetning av gödsel	18	utrustning/anläggning, antal/period	2 850 000 €	-	247 000 €
Bearbetning av gödsel	204 000	kubik/år	-	408 000 €	408 000 €
Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel	6 000	ha/år	-	210 000 €	210 000 €
Naturenlig grundtorrläggning	3	Antalet projekt/period	275 000 €	-	24 000 €
Våtmarker inom jordbruk	84	ha/period	1 218 000 €	39 000 €	144 000 €
Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter	300	ha/år	-	45 000 €	45 000 €
Skyddszoner inom jordbruket	330	ha/år	-	116 000 €	116 000 €
Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket	210	pers./år	-	111 000 €	111 000 €
Växttäcke under vintern	22 700	ha/år	-	1 135 000 €	1 135 000 €
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel)	400	ha/år	-	14 000 €	14 000 €
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer)	300	ha/period	90 000 €	-	15 000 €
Reglerad dränering på torvåkrar som redan är i bruk	700	ha/period	2 806 000 €	47 000 €	291 000 €

 

Pälsdjursproduktion

År 2019 fanns det uppskattningsvis 850 pälsfarmer i Finland, som alla fanns i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten. De flesta av dem ligger i vattendragsområden nära kusten. Man har inte kunnat bedöma pälsfarmernas produktionsuppgifter med nödvändig regional precision och därför behandlas näringen och behovet av åtgärder inom den som en helhet i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1. Endast antalet gårdar har kunnat bedömas på planeringsområdesnivå.

Utbudet av åtgärder inom pälsproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Rådgivning i anslutning till effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer För planeringsområdet för Perho å med flera föreslås rådgivning för cirka 40 gårdar per år. Det föreslås att alla pälsdjursgårdar i området ska delta i samrådet tre gånger mellan 2022 och 2027. Den årliga kostnaden för åtgärden uppskattas till cirka 17 000 euro.

Andra åtgärder rörande pälsproduktion presenteras i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1.

Markbunden försurning

Konsekvenserna av markens surhet gäller det nedre loppet i Perho ås vattendragsområde samt vattendragen Kelviå å och Korpilahdenoja. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på detta område är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna blev färdiga 2016. Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar.

Antalet åtgärder och kostnaderna för bekämpning av försurning i Perho å vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 9.4.1d. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för bekämpning av markens surhet som rekommenderas för Perho å är:

Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar/, det vill säga 1 300 ha.

Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 7 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket. 

Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning: Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 5 000 ha.

Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Riskbedömningar planeras för 2 600 hektar per år.

Tabell 9.4.1d Antalet åtgärder för bekämpning av surhet inom Perho ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på sura sulfatjordar	1300	ha/år	-	85 000 €	85 000 €
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet	7000	ha	-	1 050 000 €	1 050 000 €
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet	5000	ha/period	22 591 000 €	100 000 €	2 961 000 €
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar	2 600	ha/år	-	65 000 €	65 000 €

 

Skogsbruk

I Perho ås vattendragsområden med flera är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 26 procent och av kvävebelastningen cirka 50 procent. I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. Åtgärderna i Perho ås vattendragsområde har planerats med beaktande av hela vattendragsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering.

Antalet åtgärder inom skogsbruket och kostnaderna för dem i Perho ås vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabell 9.4.1e. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom skogsbruket i Perho å med flera och deras antal är:

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för Perho å innebär det totalt cirka 4 160 hektar.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 126 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Det rekommenderas att åtgärden genomförs årligen på cirka 830 ha och under vattenvårdsperioden på sammanlagt cirka 37 vattenskyddskonstruktioner.

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I området Perho å med flera rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 49 markägare per år

Tabell 9.4.1e Antalet vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket i Perho ås m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården	4160	ha/period	312 000 €	21 000 €	48 000 €
Skyddszoner för föryngringsavverkningar	126	ha/period	541 000 €	7 000 €	54 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	830	ha/år	-	7 000 €	7 000 €
Metsätalouden vesiensuojelun Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	37	st. vattenskydds- konstruktion/period	67 000 €	-	6 000 €
Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket	49	pers./år	-	9 000 €	9 000 €

 

Torvproduktion

I Perho ås vattendragsområde är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 1 procent och av kvävebelastningen cirka 2 procent. I Perho ås vattendragsområde finns det flera torvproduktionsområden. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. Torvutvinningens totala areal i Perho ås vattendragsområde har minskat under de senaste åren då gamla områden har försvunnit från torvutvinningen, men det finns också flera områden där man nyligen har börjat med torvutvinning samt nya områden eller tilläggsområden där man precis är på väg att börja med torvutvinning. (I Perho ås vattendragsområde har det också funnits flera torvproduktionsområden på mindre än 10 ha, varav största delen av torvutvinningen har upphört när gamla torvproduktionsområden på mindre än 10 ha borde ha ansökt om miljötillstånd senast den 1 september 2020.)

Antalet åtgärder inom torvproduktionen och kostnaderna för dem i Perho ås vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabell 9.4.1f. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom torvproduktionen i Perho å och deras antal är:

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden eller vegetationsfält. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) presenteras på sammanlagt 748 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) 2 073 ha. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i torvproduktionsområden när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 635 ha vegetationsmark föreslås (med och utan pumpning).

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 3 455 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås. Numera används baskonstruktioner för vattenskydd i alla torvproduktionsområden i Perho å och de är ett krav för att få miljötillstånd.

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 3 455 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det. I torvproduktionsområdena i Perho ås vattendragsområde används reglering av vattenföringen i nästan alla torvproduktionsområden.

Tabell 9.4.1f Antalet åtgärder för torvproduktionen inom Perho ås m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vegetationsfält/våtmark, ingen pumpning	490	Produktionsområden ha	-	18 000 €	18 000 €
Vegetationsfält/våtmark, pumpning	145	Produktionsområden ha	-	7 000 €	7 000 €
Dikat ytavrinningsfält med pumpning	687	Produktionsområden ha	-	34 000 €	34 000 €
Dikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	61	Produktionsområden ha	-	1 000 €	1 000 €
Odikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	395	Produktionsområden ha	-	6 000 €	6 000 €
Odikat ytavrinningsfält med pumpning	1678	Produktionsområden ha	-	84 000 €	84 000 €
Grundkonstruktioner för vattenskyddet	3455	Produktionsområden ha	-	359 000 €	359 000 €
Reglering av vattenföring	3455	Produktionsområden ha	-	28 000 €	28 000 €

 

Vattenbyggande, reglering och restaureringar

Målet för iståndsättningen av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.

Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.

Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.

Målen för utvecklingen av regleringspraxisen kan vara mycket varierande och samma objekt kan ha flera mål. Målen kan till exempel vara att förbättra rekreationsvärdet i en reglerad sjö, utnyttja vattenkraften effektivare, hantera risker för översvämning och torka, förbättra dräneringen i vattendragets närområde, förbättra vattendragets ekologi eller minska såväl de ekologiska som morfologiska olägenheterna som korttidsregleringen orsakar. Även klimatförändringen har medfört behov av att ändra regleringspraxisen.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för Perho å och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 9.4.1g. Tabellen visar kostnaderna för åtgärderna. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Restaurering av eutrofierade sjöar

Restaureringen av Haapajärvi fick tillstånd av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2020. Restaureringsprojektet, som förbättrar mångfalden, rekreationsanvändningen och översvämningsskyddet i sjön, genomförs 2022–2027.  Planeringen av Jängänjärvi har inletts och restaureringen genomförs före utgången av 2027. Restaureringsbehoven i sjöarna Halsuanjärvi, Ullavasjön, Vähäjärvi och Kesikinjärvi kommer att bedömas och den nödvändiga restaureringen kommer att genomföras före utgången av 2027. Dessutom kommer torvflak att avlägsnas från konstgjorda sjöar vid behov. De nödvändiga restaureringarna av de konstgjorda sjöarna och sjögruppen i den mellersta delen av området genomförs före utgången av 2027.

Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten

Under de senaste decennierna har betydande restaureringar av strömmande vatten genomförts i Perho å.  Som en skyldighet vid upphävandet av Perho ås flottningsstadga restaurerades strömdrag i vattendragen i vattendragsområdets mellersta och övre lopp.  I den nedre delen har restaureringar gjorts i och med regleringsskyldigheten och för att främja fiskerinäringen. Det senaste betydande restaureringsprojektet var restaureringen av kräftornas livsmiljöer i anslutning till regleringen av sjögruppen i den mellersta delen och utplantering av kräftor i anslutning till det. Småskalig restaurering av vattendrag har också genomförts i Ullavasjön och Forsbackankoski i Perho å. Restaureringen av huvudfåran i Köyhäjoki och Perho å i Perho kommun förbättrade i första hand rekreationsanvändningen av vattendragen och vattenlandskapet, men restaureringarna hade också positiva effekter för vattnens ekologiska status.

I planeringsområdet för Perho å med flera finns det fortfarande behov av att restaurera strömmande vatten samt i områdets huvudfåror och i Perho ås biflöden och bäckar. Till exempel i Kainobäcken, Kivioja, Typpäluoma som mynnar ut i Ullava å och i nedre delen av Patanajoki är det meningen att restaureringar ska göras under de närmaste åren. Utöver restaureringarna av strömdragen är målet att restaurera lugnvatten i området Perho å med flera, som har en central ställning till exempel när det gäller nejonögonbeståndens livskraft.

Underlätta fiskvandringen

Genom att trygga fiskarnas och nejonögonens fria rörlighet i Perho ås huvudfåra och Halso å ökar områdets biologiska mångfald och tryggas livsförhållandena för hotade arter och bestånd. Fiskvägen i Sääkskoski blev färdig 2006, men den har inte fungerat enligt målen. År 2021 färdigställdes ett system för extra bevattning av fiskvägen och samtidigt begränsas korttidsregleringen av Kaitfors kraftverk för att effektivera fiskvägens funktion. Byggandet av en fiskväg vid Pirttikoski kraftverk är i tillståndshandläggningsfasen när det gäller skyldigheter. Målet är att fiskvägen i Pirttikoski ska vara i drift i slutet av 2027. Innan förgreningen i Halso å finns det tre dammar i Perho ås huvudfåra, varav en används och är tillståndspliktig. Hindren i dessa kvarndammar kommer att undersökas och vid behov kommer åtgärder för att underlätta fiskvandringen att genomföras före utgången av 2027. Fiskvägen som passerar regleringsdammen vid Yrttikoski i Perho å byggdes i början av 2000-talet. För konstruktionernas del fungerar fiskvägen, men tidvis försämras fiskvägens funktion av vattenmängden i området. Regleringen av området kommer att utvecklas så att fiskvägen fungerar som planerat. På andra ställen i vattendraget bedöms vandringshindrens betydelse som hinder för fiskarnas vandring och man vidtar de åtgärder som behövs för att uppnå en god ekologisk status före utgången av 2027.

Utveckling av regleringen

Tillståndsvillkoren för reglering av de konstgjorda sjöarna Patana, Venetjoki och Vissavesi ändrades genom ett beslut av regionförvaltningsverket 2018. De nya tillståndsvillkoren kommer att göra det möjligt att utveckla en reglering av de konstgjorda sjöarna med hänsyn till rekreations- och vattenförvaltningsmålen. Tillståndsvillkoren för regleringen av sjögruppen i Perho ås mellersta del ändrades genom regionförvaltningsverkets beslut våren 2020. I beslutet har bland annat målen för vattenvården i området beaktats i förhållande till den ursprungliga användningen av vattendraget. Regleringarna kan också i viss mån utvecklas inom ramen för de nuvarande tillståndsvillkoren i och med att nya hydrologiska prognosmodeller införs. Effekterna av ändringarna i regleringspraxisen följs upp. Det föreslås att regleringen av Halsuanjärvi, Ullavasjön, Haapajärvi i Vetil och Venetjoki utvecklas. Tryggandet av vattenmängden främjas vid Venetjokis och Patananjokis nedre lopp. Klimatförändringen kan i framtiden medföra betydande behov av att utveckla regleringen även i Perho ås vattendrag.

Annan åtgärd som riktas direkt till vattendragen

Förbättringen av statusen för de konstgjorda bassängerna i Patana, Venetjoki och Vissavesi samt sjögruppen i Perho ås mellersta del stöds genom stödutplanteringar av fiskar (gädda, gös) som är typiska för området. Dessutom strävar man efter att förbättra statusen i Perho ås mellersta del och Emmes-Storträsk.

Tabell 9.4.1g De föreslagna åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag inom Perho ås m.fl. åars planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd 1–5 m)	2	antalet konstruktioner	252 000 €	-	18 000 €
Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2)	4	antalet vattenförekomster	25 000 €	<1 000 €	2 000 €
Restaurering av stora eutrofierade sjöar (areal större än 5 km2)	1	antalet vattenförekomster	43 000 €	-	3 000 €
Restaurering av livsmiljön i små strömmande vatten (avrinningsområde mindre än 200 km², regional åtgärd)	3	antalet vattenförekomster	90 000 €	2 000 €	9 000 €
Restaurering av små eutrofierade sjöar (areal mindre än 5 km2)	1	antalet vattenförekomster	50 000 €	5 000 €	9 000 €
Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²)	3	antalet vattenförekomster	30 000 €	-	2 000 €
Utveckling av reglering	9	antalet vattenförekomster	3 280 000 €	-	231 000 €
Annan åtgärd som riktas direkt till vattendragen	6	antalet vattenförekomster	20 000 €	3 000 €	4 000 €

 

Industri och företagsverksamhet

Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.