-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
2. Beskrivning av planläggningsområdet
Invånarantalet i Nyland är cirka 1,7 miljoner år 2019. Befolkningstillväxten är fortsättningsvis kraftig särskilt i huvudstadsregionen. Andelen stads- och tätortsområden inom området är det högsta i landet och invånartätheten i huvudstadsregionen, cirka 1 500 invånare/km2, är det tätaste i landet. Förutom den täta samhällsstrukturen är en splittrad samhällsstruktur typisk för området. Det finns fortsättningsvis en omfattande fast bosättning utanför vatten- och avloppsnätverket. Inom området finns cirka 40 000 fritidsbostäder.
En betydande del av Finlands näringsverksamhet finns i Nyland. Koncentrationen av människor och näringsliv i området syns som stora trafikmängder. Trafikmängderna har fortsättningsvis ökat något, men utsläppen från trafiken har börjat minska. Transporten av farliga kemikalier både på land och till havs har ökat.
Cirka 8 % av Finlands åkerareal finns i Nyland. Belastningen på vatten från jordbruket är stort beroende på omfattande åkerområden, erosionskänslig jordmån och intensiv produktion.
Nylands natur består av en mycket stor mångfald. Jordmånen är omväxlande och antalet växt- och djurarter är stort. Nylands kust, havsområde och vattendrag utgör en värdefull del av naturen. I området finns både gammal kulturmiljö och landsbygd med odlingsmarker samt ny stadsliknande struktur och nationella trafikcentraler.
Vattendragen i Nyland är i huvudsak små och det finns få sjöar. Vattenföringen i åarna varierar kraftigt med nederbörd. Människans verksamhet, såsom dikning och byggande, förstärker konsekvenserna av torka och översvämning. De mest betydande åarna i området är Svartån (avrinningsområdets areal 2 046 km2), Vanda å (1 686 km2) och Borgå å (1 273 km2). Åarnas övre lopp är delvis belägna i Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Egentliga Finland. De största sjöarna är Lojo sjö (areal 88 km2) och Hiidenvesi (29 km2). Kustvattnet i Nyland sträcker sig från Kymmene älv till väster om Hangö udd.
De viktigaste grundvattentillgångarna i Nyland finns i den första och andra Salpausselkäåsens randbildningar. De viktiga grundvattenområdena i Östra Nyland finns i de längsgående åsarna i Borgå, Mörskom och Lovisa. I Nyland finns sammanlagt 327 grundvattenområden. Det finns 134 grundvattenområden av klass 1, 143 grundvattenområden av klass 2, 28 grundvattenområden av klass 1 E, 20 grundvattenområden av klass 2 E och 2 grundvattenområden av klass E. Grundvattnet räcker dock inte för vattentjänstbehoven i de stora befolkningscentrumen. Av vattnet som används i NTM-centralens område i Nyland är 80 % ytvatten även om de små kommunerna utnyttjar nästan helt endast grundvatten. De egna ytvattentillgångarna i Nyland är knappa och av dålig kvalitet för användning som dricksvatten. Vatten leds från Päijänne till huvudstadsregionen. Vatten från Päijännetunneln används även vid tillverkning av konstgjort grundvatten i bl.a. Hyvinge och Tusby.